Vad vet vi om Nya Lödöse?
Historiska källor och arkeologisk information.

Nya Lödöse - arkeologi och historia

Historia skrivs alltid i efterhand. Varje individ och grupp av individer har sin bild av vad som hänt. I de bevarade historiska dokumenten kan vi följa en officiell sida av Nya Lödöses historia. Vi kan läsa dokument som bevarats men vi vet inte vilka som förkommit. Vi bör också ställa frågan vem som skrev det aktuella dokumentet och syftet bakom? När vi tolkar äldre skrifter måste vi dessutom vara medvetna om att vår tids värderingar och vårt syfte med att skriva historia också färgar vårt sätt att tolka det förflutna.

De arkeologiska materialen speglar andra sidor av livet än de skrivna källorna, det som skedde i praktiken i det dagliga livet. I Nya Lödöse har vi nu valt att fokusera på frågor som rör det dagliga livet i staden, stadens relation till övriga delar av nuvarande Västsverige och i ett senare perspektiv Nya Lödöses roll i ett riksperspektiv.

Här nedan har vi tagit några axplock ur den hittills kända historien och några av de funderingar vi som arkeologer vill arbeta vidare med i och med undersökningarna av lämningarna från Nya Lödöse.

1473-1497 från grundande till unionsstrider

1473 anläggs staden Götaholm på Kvibergs bys ägor. Stadsborna fick 20 års skattefrihet och tillåtelse att fritt hämta byggnadsvirke i de kringliggande ekskogarna.

  • Hur påverkade det böndernas situation att de blev av med mark?
  • Vad kan de arkeologiska materialen säga oss om relationen mellan bönder och stadsbor?
  • Kan analyser av fyndmaterialen, av växtpartiklar och fröer och bestämningar av träslag hjälpa oss att förstå vilket varuutbyte som fanns mellan bönder och stadsbor?

1474 Gamla Lödöses borgmästare föreslår att den nya staden tar den gamla stadens namn för att stimulera fortsatt handelsutbyte med Hansan. Efter detta kallas städerna Gamla respektive Nya Lödöse. Stadens jordar utökas med mark som tillhörde Härlanda by på södra sidan av Säveån.

  • Vad har man konsumerat i Nya Lödöse jämfört med andra samtida städer i området, som Gamla Lödöse, Ny Varberg, Marstrand, Uddevalla och vad kan det säga om deras respektive kontakter med Hansan?
  • Är bebyggelsen på norra och södra sidan av Säveån i samtida?

1490-talet beskrivs Kalmar, Nya Lödöse och Söderköping som de största utskeppningshamnarna för Götalandskapen medan Stockholm, Åbo, Nya Lödöse och Söderköping kallas de största städerna i Sverige.

  • Hur ser bebyggelsens i Nya Lödöse ut jämfört med ovan nämnda städer under det äldsta skedet?
  • Vilka internationella kontakter hade Nya Lödöse och hur såg de ut jämfört med Kalmar och Söderköping under 1500- talet?

1497 Unionsstrider pågår i området och Älvsborgs fästning intas av danskarna. Nya Lödöses borgare svär tillfällig trohet till danske kungen.

1497-1547 Nya Lödöse under Gustav Vasa

1510-talet råder fredstid i området igen.

1514 Marstrandsborgare som seglar förbi Bohus slipper betala tull men måste anmäla sig på Bohus fästning på väg ner till Nya Lödöse.

1520 Nya gränsstrider resulterar i att invånarna åter svär trohet till Danmarks kung.

  • Vilken roll spelade riksgränserna för befolkningen i gränsområdet?
  • Vad betydde det i praktiken att svära trohet till den ena eller andra makthavaren?
  • Finns det till exempel träbyggnadsmaterial, växtmaterial och/eller djurben som visar på kontakter över gränserna?

Kung Gustav kommer

1521-22 Gustav Vasa startar sin väg mot makten i Sverige. Han satsar på att bygga upp Nya Lödöse för handel på Nordsjön. Han låter åter befästa Gullbergsklippan igen (där Skansen Lejonet står idag).

  • Vilken byggnadsverksamhet pågår i Nya Lödöse under 1500-talets början?
  • Vilka byggnadsmaterial har använts, ekvirke från de skattefria skogarna eller annat?
  • Kan man se andra förändringar i stadsbornas vardagsmiljö och konsumtionsvanor som tyder på en ökad aktivitet jämfört med tidigare?

1525 tillåts holländare driva handel på Nya Lödöse.

1526 Järn och det smör som bönderna i Västergötland betalade i skatt såldes vidare i Nya Lödöse. Stadsborna får tillåtelse att köpa fäkreatur från omkringliggande trakter till sitt slakthus. Gamla Lödöse mister sina privilegier och invånarna uppmanas flytta till Nya Lödöse.

  • Finns det spår av ökande holländska kontakter?
  • Vilka djurslag höll man inne i staden och hur omfattande var djurhållningen?
  • Var kötthanteringen i staden till för egen konsumtion eller för vidare avsalu?
  • Finns det arkeologiska spår av ett slakthus och slaktavfall i staden?
  • Kan vi se spår av sociala skillnader i olika delar av staden beroende på t ex köttkonsumtion?

1526-1528 Kyrkobygget går för långsamt och behöver förstärkas eftersom grunden är dålig. Byggnadsmaterial från St. Olofs ödekyrka i Gamla Lödöse, Härlanda kyrka och ett Helga korskapell.

1528 Stadsborna har brist på ängsmark och får mark från Eklanda by.

  • När byggdes den kända kyrkan och hur länge har den använts?
  • Hur länge har kyrkogården använts? Finns det återanvänt byggnadsmaterial i kyrkan?
  • Hade stadsborna brist på foder till sina djur eftersom ängsmarken inte räckte?

1530-talet innebär utökad handel med Reval och Lübeck, Hamburg, England, Frankrike, Portugal och delar av Spanien. Kungen och kronan är de stora handelsidkarna.

  • Var detta kungamaktens önsketänkande eller kan man se en ökad mängd föremål från ovan nämnda områden i de arkeologiska materialen, till exempel keramik, textilier/varuplomber och mynt?

Gnissel i maskineriet

1536-37 Skattefriheten upphör, vilket leder till att några stadsbor flyttar. Handlare från andra städer inte vill ha med Nya Lödöse att göra och Gustav Vasa skyller problemen på de höga priserna i staden och ondgör sig över att oreglerad handel pågår utanför staden. Samtidigt uppmanas handlarna i Nya Lödöse att återta handelsresor till Dalsland för att hindra utökad utförsel via Uddevalla.

  • Finns det något som pekar mot en minskad byggnation och/eller förändrad konsumtion som kan antyda förändrade kontakter med omlandet till exempel med Dalsland?

1539 startar en diskussion om att flytta staden till säkrare plats intill Älvsborgs fästning.

1547 anses flyttningen genomförd men ännu 1551 finns uppgifter att flera stora magasin finns kvar vid Säveån.

  • Finns de någonting i de arkeologiska materialen som talar för en avflyttning från platsen?
  • Förändras konsumtionsvanorna, mängden utifrån kommande varor, eller kan man se spår av stagnation vad gäller nybebyggelse?
  • Hur ser det ut på kyrkogården – används den?

1563-1624 Uppgång och fall

1563 Älvsborgsstaden bränns under nordiska sjuårskriget.

1572 Nya Lödöse får nya privilegier. Älvsborg slott är upptagningsställe för tull och accis på importvaror och Nya Lödöse för exporten – båda räkenskaperna förs i Nya Lödöse.

  • Finns det några spår efter nybyggande och ökad konsumtion under sent 1500-tal?

1580-tal Nya Lödöse har "2 borgmästare, 1 byfogde, 1stadsskrivare, 67 något förmögna borgare, 65 ringa förmögna borgare, 6 guldsmeder, 4 klensmeder, 5 skräddare, 3 skomakare, 2 snickare, 4 timmermän, 5 böttker, 2 buntmakare, 18 köpsvenner med burskap, 8 fattiga änkor samt 15 kunglig majestäts tjänare inalles 208 personer" förutom utländska köpmän, kvinnor, barn, tjänstefolk och fattiga.

1587 utökas privilegierna för Nya Lödöse med jordar i Kviberg, Härlanda samt gårdar i Vidkärr och Thorpa. Beslut att bygga ny kyrka på ny plats utanför staden vid den nya kyrkogården. Samtidigt pågår reparationer av den gamla och man bygger ett rådhus.

  • Finns det arkeologiska spår som kan ge ledtrådar för att förstå sociala skillnader i staden, hur omfattande befolkningen egentligen varit och var i staden olika hantverk bedrevs?
  • Det är oklart vad som avses med den gamla och den nya kyrkan – bara en av dem är lokaliserad. Finns det några lämningar kvar av den tidigare undersökta kyrkan och hur kan vi datera dessa?

De sista åren

1612 Danskarna sätter eld på staden under Kalmarkriget och 1619 får Göteborg sina första tillfälliga privilegier

1621 flyttas rådhusbyggnaden till Göteborg. Borgarna ska också flytta men kan vänta till våren så de hinner bygga hus.

1622 utarrenderas stadsjordarna i Nya Lödöse till inflyttade holländska bönder. Under 1600-talets mitt byggs landerier.

1624 beordras alla borgare i Nya Lödöse att flytta in till Göteborg där de får tomter och byggnadsmaterial.

  • Finns det några arkeologiska spår efter förödelsen 1612?
  • Finns det några spår från hur området användes direkt efter stadstiden?

Bakgrund: Kristina Carlsson

Källor:
Herlitz E 2011. Urbana system och riksbildning i Skandinavien. En studie av Lödöses uppgång och fall ca 1050 – 1646.

Järpe A 1986. Nya Lödöse, Medeltidsstaden 60. Riksantikvarieämbetet och statens historiska museer.

Linge L 1969. Gränshandel i svensk politik under äldre Vasatid.

Strömbom S 1924. Forskningar på platsen för det forna Nya Lödöse.