Nya Lödöse kyrka byggs om
Kyrkan i Nya Lödöse var en konstant följetong för invånarna, och ombygget var ständigt på tal. Läs här om hur arbetet förlöpte. Om byggutmaningar, räkenskaper och de arkeologiska spåren.

Foto: 3D-visualisering av Carolina Ask.

Nya Lödöse kyrka byggs om

Olika delar av kyrkan och kyrkogården har undersökts i omgångar och även i år (2017) kommer en del att grävas. Samtidigt pågår arbetet med att analysera det som redan har undersökts, så att vi så småningom kan presentera en helhetsbild över kyrkoområdet i staden. De olika notiser som finns i arkiven är en viktig del av detta arbete.

Vintern 1587-88 var ovanligt mild och regnig, kanske som en normal 2000-talsvinter, men inte som under 1500-talet, ofta kallad den lilla istiden, då medeltemperaturen var lägre än dagens och vintrarna kallare. Marken under den då drygt hundraåriga stadskyrkan började röra sig och kyrkan fick en kraftig sättning – så pass kraftig att någonting måste göras ganska omgående för att stabilisera byggnaden. Vi har kunnat se vid utgrävningen att en del av de ekstockar som användes för att förstärka grunden hade fällts på våren 1588. Normalt hugger man inte skog på våren, det sker under vintern innan träden savar och medan tjälen ligger kvar. Det måste ha varit något av ett krisläge när virke höggs om våren.

Under 2016 undersöktes kyrkans rustbädd, 

vilken här ses på bild. Foto: Markus Anderson

Redan tidigare, våren 1587, hade emellertid planerna för en ombyggnad av kyrkan påbörjats. Den 26 maj detta år beslutade stadens råd att ett antal kålgårdar skulle göras om till kyrkogård och de som ägde kålgårdarna hade 8 dagar på sig att flytta sina plantor och vad annat de hade där. Därefter mättes den nya kyrkogården ut och den 13 juni beslutade rådet att kyrkan skulle breddas ut på kyrkogården. Att så skedde kan vi se genom att en del av gravarna vi undersökt ligger under den kraftiga rustbädden till kyrkan. I och med ombyggnaden fick kyrkan också ett torn, vilket det inte verkar ha haft tidigare.
Sedan verkar det inte hända så mycket mer under resten av 1587. I tänkeböckerna finns en notis om att kyrkan skulle "täckas" – det kan tolkas som att taket var i dåligt skick och behövde repareras. Kanske hade underhållet av kyrkobyggnaden inte skötts under Älvsborgstiden (1547– ca 1570), när större delen av befolkningen i staden flyttades till en ny plats vid fästningen.
I Riksarkivet finns bland mycket annat kyrkans räkenskaper från 1588 och -89. Här kan vi läsa oss till vilka inkomster kyrkan hade, bland annat från "krambodar i kyrkeporten under marknadstid". Kram eller kramvaror är ett gammalt ord för alla möjliga småsaker, som band, knappar och nålar. Tydligen var kyrkporten en plats för försäljning under marknaderna. Månglare i templet fanns även på 1500-talet.

Diverse samtida verktyg som påträffades i 

skeppet Mary Rose, vilken sjönk 1545 utanför

Englands kust. Foto: The Mary Rose museum

Pengarna användes till en rad olika saker. Bland utgifterna ser vi flera poster som tar upp medel till "kyrkans byggning": virke till byggnadsställningar, kalk, kol, ved, stockar, bjälkar, stolpar, stenbårar (att bära sten på), virke till bårar, pålar, spik och en hel del annat. De användes också till att betala löner till dem som arbetade på bygget. Murarmästaren skulle ha sitt, borgare och bönder som körde fram timmer likaså. Christiern smed tillverkade lås och uppförde "segerverket" – en intressant notis som visar att kyrkan kan ha haft ett urverk (vilket "segerverk" kan betyda enligt SAOB). Jören skolemester fick betalt för att ha tjänstgjort som byggningsskrivare. På en sida, tyvärr med en skada, verkar det vara antecknat en" kran att slå ned pålar med".
Räkenskaperna för 1589 fortsätter att ta upp olika slags byggnadsmaterial. Här nämns också att en mässingsskål till dopfunten införskaffats. Många får betalt för att köra timmer och det köps in 200 pålar till grundläggningen – sannolikt är det några av dessa vi grävt ut. Ett lås till kyrkogårdsporten finns med på listan – det ger oss en fingervisning om att kyrkogården låstes ibland, sannolikt nattetid. Dörrkrokar till torndörren levereras, vilket antyder att tornbygget kommit en bit på väg 1589. Fönster till kyrkan köps in, likaså spik till klockorna (till ställningen som klockorna hänger i, får vi förmoda). Hans väktare får betalt för sitt arbete med klockorna och Jöns Balbo (från Bollebygd) för sitt arbete med en överbyggnad till predikstolen.

Som en konsekvens av kyrkans kraftiga sättning

har flertalet gravlagda individer påträffats till

hälften nedsjunkna. Foto: projektet Nya Lödöse

Några notiser i stadens tänkeböcker visar hur arbetet på kyrkan fortskred. Den 22 april 1594 diskuterades kyrkobygget igen, särskilt problemen med den "svåra lösa grund" som bygget skedde på. Kyrkan låg på en liten förhöjning i staden, men marken här var mycket lös och sandig (vilket tydligt märktes vid den arkeologiska undersökningen). Av denna orsak kunde man inte göra välvda tegeltak, utan såväl kyrkan som tornet fick beläggas med spåntak. År 1595 noteras att dörr- och fönsteröppningar muras med tegel och redan tidigare hade fönster införskaffats. 1595–96 fortsätter bygget, men det verkar gå lite trögt. Bitvis avstannar det i brist på kalk – till murbruk, får vi förmoda. Flera gånger får rådet påminna folk om plikten att hjälpa till att köra sten till bygget. Den som smiter undan hotas med böter.
Sedan finns det enstaka notiser om kyrkan fram till 1605. Tänkeböckerna har ju ett uppehåll från 1605, under Kalmarkriget och den danska tiden 1611–1619 och under de sista åren finns inga notiser alls om kyrkan. Då hade ju också planerna på det nya Göteborg tagit fart och det var kanske inte längre så angeläget med stadskyrkan.
Under kommande undersökningar och arkivstudier kan vi förhoppningsvis fortsätta att pussla ihop hur arbetet på och användningen av kyrkan i Nya Lödöse såg ut.
Fortsättning följer.

Christina Rosén,
Vetenskaplig projektledare

Publicerat:
20 feb 2017

Publicerat av:
Hanna Jansson, Arkeolog

Kontaktuppgifter:
info@stadennyalodose.se

Kategorier:
Bebyggelse
Kyrka och kyrkogård

Taggar:
kyrkogård

 

16 aug 2017

Analys, Arkeologi, Osteologi, Projekt

Osteologerna

Vilka är projektets benexperter och vad kan ben säga oss?
Läs mer

9 aug 2017

Arkeologi, Föremål, Konservering, Projekt

Konservatorn

Vem är vår konservator och vad gör Madelene Skogbert?
Läs mer

2 aug 2017

Arkeologi, Projekt

Grävmaskinister

Tobias Glansberg och Timmy Norell arbetar som grävmaskinister i projektet Staden Nya Lödöse.
Läs mer