Vilka arkeologiska spår finner vi från de återkommande krigen som pågick under Nya Lödöses existens?
På fotot ser vi en pilspets som påträffades i Säveån vid undersökningarna av staden i början av 1900-talet.
Foto: Göteborgs Stadsmuseum

När kriget kom till staden

Armborst, kulor, svärd och belägringar. De återkommande nordiska krigen påverkade även Nya Lödöse.

Flera gånger tvingades Nylöseborna att svära trohet till den danske kungen, då denna återigen intog området. Trots att flertalet invånare var inflyttade och vi endast kan spekulera i hur de såg på sin egen nationalitet är en sak säker; de påverkades alla på olika sätt av de återkommande krigen.

Eftersom de mest intensiva militära aktiviteterna förmodligen utspelade sig redan vid älvens inlopp och Älvsborgs slott har vi idag få indikationer som ger vid handen att samma typer av strider ägt rum inne i Nya Lödöse. Endast en drabbning år 1612 har blivit väldokumenterade, då strider bland annat ägde rum inne i stadens kyrka. Utöver detta kände invånarna ändå av konflikterna i form av till exempel ändrade bestämmelser för handelsväsendet, något som borgarna i en handelsstad som Nya Lödöse med säkerhet har påverkats av. Förutom detta drabbades man av ekonomiska trångmål i form av lösensummor, begravningar av familjemedlemmar som ingått i militären och inte minst bränder.

Karta över Göta älvs inlopp med Älvsborg och Nya Lödöse inringade. Foto: Krigsarkivet

 

När kriget kom till staden

Den tyska legosoldaten Paul Dolnsteins teckning 

över striderna vid Älvsborg 1612, där han själv

medverkade. Foto: Wikimedia Commons

År 1502 får Nylöseborna bud om att den danske prinsen (sedermera Kristian II) är i färd med att inta Älvsborgs slott några kilometer längre ut vid Göta älvs mynning. Danskarnas anfall är ett lyckat sådant och detta år bränns såväl slottet som Nya Lödöse ned. Denna händelse är en av de första i en rad av många konflikter kring det strategiskt belägna Älvsborg med tillhörande handelsstaden Nya Lödöse vid Säveån. Svenskarna försöker upprepade gånger att återta Älvsborg, men vid det sista misslyckade försöket bränns slottet och staden återigen 1521. Men endast några år senare leder Gustav Eriksson (Vasa) ett uppror vilket resulterar i dennes tronuppstigande och återtagande av Älvsborg. Ett flertal decennier av fredstid förlöper, fram till 1563 då det nordiska sjuårskriget utbryter. Kriget medför att svenskarna tvingas betala 150 000 svenska riksdaler för att återfå Älvsborgs slott, som åter fallit i danskarnas händer.

Paul Dolnsteins teckning över belägringen av Älvsborg.

Foto: Wikimedia Commons

Under Kalmarkriget i början av 1600-talet faller slottet åter i danskarnas händer och den svenske kungen Gustav II Adolf beslutar år 1612 att invånarna själva ska bränna ner Nya Lödöse. Detta ägde med stor sannolikhet dock aldrig rum, eftersom de skriftliga källorna säger oss att åtminstone halva stadens befolkning bodde kvar mellan 1612-1619.
Efter detta byggdes staden åter upp igen, men endast ett decennium senare bor många av Nya Lödöses borgare i den nyanlagda staden Göteborg. Platsen för den forna staden och sekundär skådeplats för välkända händelser i svensk historia övergår i jordbruksmark och landeriverksamhet.
Idag grävs en större del av staden ut. Vilka spår av dessa händelser hittar vi då idag?

Bränder
Under våra undersökningar av stadsgårdarna i staden är det mer regel än undantag att vi finner så kallade brandlager, det vill säga ett sotigt kulturlager som vittnar om att platsen har varit utsatt för brand. Eftersom husen i Nya Lödöse till största del varit byggda i trä har olycksbränder nog inte hört till ovanligheterna. I de fall där lagren hänger ihop över ett större område kan man tänka sig att branden varit anlagd som en följd av krigshandlingar. Efter bränderna reparerades och återuppbyggdes bebyggelsen på samma plats, varför brandlagren för oss arkeologer kan agera skiljemarkör mellan bebyggelsernas olika faser.
I detta avseende är paradoxalt nog således krigsbränderna idag ett vetenskapligt hjälpverktyg.

Gravar

Massgrav med 6 manliga individer varav minst

några bragts om livet med hjälp av skott från

musköt. Foto: Markus Andersson

Vid kyrkogården har vi påträffat gravar med flera manliga individer där bland annat fynd av muskötkulor och skelettskador utan spår läkning vittnar om dödligt våld, både från skjutvapen och i närkamp. Under 2016 hittades en sådan grav där flera män hade begravts samtidigt. Om det handlat om inhemska Nya Lödöse-bor med familjer kan man tänka sig att varje avliden individ skulle ha fått en egen grav. Så har dock inte varit fallet, och männens identiteter och öden förblir än så länge okända.

Befästningar
Under sin regenttid klagade Gustav Vasa upprepade gånger på att Nya Lödöses invånare försummade sitt underhåll av stadens befästningsvall, av vilken en del också rasade ned i älven år 1539. Staden ansågs även allmänt vara svår att försvara, vilket var ett av skälen till att man under ett tjugotal år i mitten av 1500-talet förlägger staden till Älvsborgs slott, i dagens västra Göteborg.
Det arkeologiska materialet intill Nya Lödöses befästning visar dock på att man både känt behov av att skydda sig och förmodligen också vid flera tillfällen behövt göra detta.
Vid stadens södra gräns undersöktes 2015 nämligen en vallgrav, palissad och en tillhörande mindre byggnad. Bland fynden vid denna finns muskötkulor, skor, en kniv och en större träklubba.

Armborstnöt i älghorn som suttit vid vapnets 

spänningsanordning. Foto: Markus Andersson

Kula från musköt. En av flera som påträffats i såväl

gravar som övriga platser i staden. 

Foto: Markus Andersson

Övriga föremål
Inga regelrätta militära vapen har än så länge hittats i Nya Lödöse. Vi har däremot ett flertal armborsnöt, ett benföremål som tillhört spänningsanordningen på ett armborst. Dessa har dock förmodligen främst använts till jakt, även om det inte går att utesluta att de, om tillfället krävt, även använts vid försvar. Dock påträffades under muddring av Säveån i början av 1900-talet både svärds- och pistolsfragment som dateras till mitten och slutet av 1500-talet. 
Förutom de enstaka fynden av muskötkulor hittades under sommaren 2016 även två kanonkulor. Dessa låg i ett utjämningslager, ett omrört lager med både äldre och yngre material, varför kanonkulornas ursprungliga kontext är svårtolkad. På grund av det ringa antalet kanonkulor som hittats (sammanlagt 3) ligger det närmast till hands att tro att de har kommit till staden på annat sätt än via en riktad kanon. Kanske souvenirer från Älvsborg? 

Svärdskaft som påträffades i början av 1900-talet 

då man muddrade Säveån. Skaftet har guldinfattning och en ingravering som enligt fyndkatalogen kan visa Lucretia, en italiensk samtida skönhet.

Dateras till mitten av 1500-talet. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Fragment av en ryttarpistol från 1500-talets andra

hälft som även den hittades i samband med muddring av Säveån. 

Foto: Göteborgs Stadsmuseum

 

Invånarna i Nya Lödöse har förmodligen varit ständigt uppdaterade om maktpretendenternas senaste konflikter och konsekvenserna som följde i deras spår. Och även om de själva också ofta fick se och uppleva detta, bestod nog livet nu som då främst av vardagsbestyr såsom försörjning, relationer och personliga strävanden.

Hanna Jansson,

Arkeolog

Publicerat:
10 jan 2017

Publicerat av:
Hanna Jansson, Arkeolog

Kontaktuppgifter:
info@stadennyalodose.se

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer