Mat som en del av kulturell identitet
Matvanor är kopplad till såväl identitet som vana. I Nya Lödöse kan en särskild matvara säga mycket om detta fenomen.
Foto: Markus Andersson

Bland utländska köpmän, torkade plattfiskar och torskhuvuden

Matvanor, särskilt rester efter fisk, har visat sig kunna säga oss mycket om livet i Nya Lödöse. Och vad kan fiskfynd säga oss om människors rörelser mellan nationsgränserna under 1500-talet?

Liksom dagens Göteborg var Nya Lödöse en multietnisk stad med invånare från många olika platser. Staden var en viktig handelspunkt och det var särskilt danska, tyska och holländska köpmän som flyttade hit för att bedriva handel. I det danska forskningsprojektet Urban Diaspora har vissa av oss sett närmare på om det är möjligt att hitta spår av de invandrade stadsborna i det arkeologiska materialet från Nya Lödöse. 

Rester efter matvaror hittas inte sällan när jorden

sållas med hjälp av vatten.

Foto: Markus Andersson

Matvanor som kulturell identitet
De flesta som har bott utomlands en tid kan nog relatera till den där längtan efter mat som man äter "hemma". Idag finns ett stort antal specialiserade livsmedelsbutiker som vittnar om att man fortsätter att laga sin vanliga mat, även om man flyttat till ett annat land eller en annan kontinent. Mat handlar både om identitet och vana, att man gärna äter det man är van vid. Vi kan nog vara säkra på att även 1500-talets invandrade köpmän och deras familjer gärna åt samma mat som hemmavid. Därför kan man tänka sig att matavfallet från ett utländskt hushåll ser lite annorlunda ut än avfallet från en familj där alla vuxit upp i närområdet. Kanske importerade danska, tyska eller holländska familjer speciella matvaror? Men det är också möjligt att de helt enkelt lagade till lokala matvaror på sitt eget sätt.

Fina fisken
Det har visat sig att en stadsgård som undersöktes under 2014 var extra intressant. Här avslöjade matavfallet att de som bott här förmodligen varit ganska välbärgade. Invånarna hade bland annat ätit rådjur, hare och tjäder, men framförallt många olika sorters fisk. Vissa av dessa fiskar var ovanliga i resten av staden; till exempel lax, gylta, gärs, lubb och hälleflundra. Men det som verkligen avvek från resten av stadsgårdarna var att man här ätit stora mängder torkade torskhuvuden och torkad plattfisk. 

Fiskmarknad av Joachim Beuckelaer år 1568.

Torkad fisk låter kanske inte så aptitligt, men faktum är att man förr ofta torkade både kött och fisk. Förrådshushållningen gjorde att det mesta av maten konserverades på olika sätt, detta för att hålla hela året i ett samhälle där kylskåp och frysboxar inte skulle uppfinnas på länge än. Uppfinningsrikedomen var stor, och många olika fiskar torkades och konserverades på olika sätt. På olika platser åt man olika fiskar; i östra Sverige och Finland åt man torkade gäddor (så kallade finska gäddor). I Danmark och Nederländerna åt man torkad plattfisk. Längs svenska västkusten åt man torkad rocka, och torkad pigghaj importerade man från Norge. Viss konserverad fisk var så vanlig i hela Europa att den nästan kan jämföras med hamburgare idag, nämligen saltad sill och stockfisk (torkad torsk). 

Invandrad mat                                                                                                                                         Att vi hittat stora mängder torkad plattfisk och torkade torskhuvuden koncentrerade till en särskild stadsgård tyder på att de som bodde här förmodligen inte var uppvuxna i trakten. De hade fått smak för matvaror som de flesta andra i Nya Lödöse sällan eller aldrig åt. En invandrad köpman hade säkert både kontakter och pengar för att privatimportera vissa varor. Just plattfisken tyder kanske på ett västligt ursprung, till exempel Danmark eller Nederländerna. 

Torkad fisk, stockfisk, i norska Moskenes vid Lofoten. Foto: Wikimedia Commons

Några fiskben har just kommit ur jorden i Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson

Det är förstås särskilt intressant att se hur migration varit en del av människors vardagsliv i alla tider. Människor med olika ursprung har bott sida vid sida, och tillsammans skapat det samhälle vi har idag. Detta märks inte minst mathistoriskt, där många maträtter som vi ser som typiskt svenska egentligen har sitt ursprung i övriga Europa, Sydamerika, Mellanöstern eller Asien.

Emma Maltin,
Arkeolog och osteolog

Publicerat:
8 dec 2016

Publicerat av:
Hanna Jansson, Arkeolog

Kontaktuppgifter:
info@stadennyalodose.se

Kategorier:
Analys
Osteologi

Taggar:
Fynd
Nya Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer