Arkeologi är så mycket mer...

Hur kan arkeologer bli bättre på att förmedla arkeologi, är en av frågorna doktoranden Ivonne Dutra Leivas från Linnéuniversitet ställer sig.

Arkeologi är så mycket mera än bara att gräva. Förutom att arkeologer gräver för att kunna dokumentera lämningarna från det förflutna och tar tillvara på alla fynd, åligger det även i arkeologernas uppdrag att förmedla resultaten.

GRASCA – en forskarskola

Det här är min andra säsong som jag har förmånen att samarbeta med projektet Nya Lödöse. År 2015 kom jag till Nya Lödöse inom ramen för samverka inom M-ark (Museiarkelogiska branschorganisationen) som båda Bohusläns museum och Kalmar läns museum är medlemmar av. Jag kom från Kalmar till Nya Lödöse-projektet när snön fortfarande låg som ett täcke över platsen för stadsgårdarna som skulle komma att undersökas det året. Tälten för vintergrävningen höll just på att uppföras och det var väldigt svårt att skapa sig en uppfattning om vad som väntade. Jag skulle vara långt ifrån Kalmar i nio månader och under denna tid kom Göteborg att bli mitt hem.

Jag välkomnades varmt av alla som fanns på plats i Nya Lödöse-projektet. Sammanlagt var vi uppemot ett 30-tal förväntansfulla arkeologer, konservatorer, osteologer, arkeobotaniker, maskinister med flera, som ivrigt väntade på att få sätta skärsleven i marken. Sakteligen började det mödosamma arbetet att lager för lager avtäcka den gamla staden. Medan jag om dagarna under min första tid grävde och dokumenterade lämningarna efter Nya Lödöse, skrev jag om kvällarna på min forskningsplan och ansökan till en ny företagsforskningskola som skulle starta upp under sen hösten 2015 vid Linnéuniversitet i Kalmar.

Fältarbete av Nya Lödöse i Gamlestaden, Göteborg. Foto: Markus Andersson

Linnéuniversitetet hade beviljats anslag av KK-stiftelsen för att starta en företagsforskarskola inom uppdragsarkeologi. Forskarskolan kom att kallas för GRASCA – Graduate school in contract archaeology. KK-stiftelsen är högskolornas forskningsfinansiär med uppdrag att stärka Sveriges konkurrenskraft (KK står för kunskaps och kompetensutveckling). KK-stiftelsen finansierar forskning och kompetensutveckling vid Sveriges nya universitet och högskolor samt special högskolorna. Stiftelsen verkar bland annat för att lärosätena ska bygga internationellt konkurrenskraftiga forskningsmiljöer, arbeta långsiktigt kring strategisk profilering och öka samarbetet mellan akademi, näringsliv och institut. Satsningen på forskarskola GRASCA är ett unikt där Linnéuniversitetet samarbetar med Bohusläns Museum, Jamtli i Östersund, Kalmar läns museum/Museiarkeologi Sydost och Västarvet Studio Västsvensk Konservering. Hittills har åtta doktorander antagits som är anställda i någon av dessa företag. Doktoranderna kommer de närmaste åren, på olika sätt, att forska om samhällsaktuella frågor rörande uppdragsarkeologin.

Det var inför antagningen till denna forskningsskola som jag höll på att skriva min forskningsplan.
Jag hade sedan ett par år börjat intressera mig för ett särskilt fyndmaterial, personliga föremål från stadsarkeologiska undersökningar, ett material jag ansåg hade en outforskad forskningspotential för bland annat pedagogiska ändamål. Forskningsämnet fick heta Personliga ting som visuella och taktila dörrar till det förflutna.

Personliga föremål

Med personliga föremål avses föremål som på något sätt återspeglar personligt ägande, uttryck och handlingar på individuell nivå. Dessa föremål kan grupperas i olika undergrupper som uttrycker olika delar av vardagen, till exempel: "dräkt, dräkttillbehör och smycken", "hygien och kroppsvård", "spel och nöjen", redskap samt "kult". Exempel på dessa föremål kan vara knappar och spännen, pärlor, kammar, spelbrickor och tärningar, knivar och helgonfiguriner. Föremål som även känns i igen i fyndmaterialet från staden Nya Lödöse och som låter oss komma människan från det förflutna nära, ibland på ett personligt plan. Dessa föremål är oftast tillräckligt små att för att rymmas i handen och dessa föremål kan många gånger jämföras med föremål som används än idag.

Utöver att en grundlig forskning av den här typen av föremål kan belysa människans vardag, konsumtionsmönster, handelskontakter, sociala förhållanden och ideologi i forna tider, besitter dessa föremål även andra egenskaper. Då dessa föremål kan jämföras med föremål vi använder i vår samtid kan dessa föremål även frammana minnen och väcka tankar som får dagens människor att reflektera över tillvaron. Dessa egenskaper hos föremålen är viktiga för arkeologerna när arkeologerna ska samtala om arkeologi. Att förmedla arkeologi handlar nämligen inte enbart om att förmedla resultaten från de arkeologiska undersökningarna utan förmedling av arkeologi handlar även om att öka förståelsen för tid, kultur och mänsklig handling, såväl som ge perspektiv på det förgångna, nuet och framtiden.


Forskning om förmedling

I uppdraget för uppdragsarkeologin, det vill säga de arkeologiska undersökningarna som föranleder en markexploatering, ingår det att undersöka och dokumentera fornlämningarna vetenskapligt och ta tillvara på fynden, men även att förmedla resultaten av de arkeologiska undersökningarna. Därför är det viktigt att vi inom uppdragsarkeologin aktualiserar förmedlingsarbetet av arkeologi så att förmedlingen blir angelägen och samhällsrelevant.

Visning av Nya Lödöse i Gamlestaden, Göteborg. Foto: Markus Andersson

I min forskning har jag intresserat mig för hur ett arkeologiskt källmaterial så som de personliga föremålen kan användas i förmedlingen riktade mot framför allt skolor, för att öka förståelsen för arkeologiska källmaterial som källa till kunskap. Målet är att utforska vad det finns för behov i skolorna av en målinriktad förmedling av arkeologi, och på vilket sätt uppdragsarkeologin kan bemöta skolornas olika behov. Förhoppningen är att min forskning ska leda till nya sätt för uppdragsarkeologin och skolor att mötas, då skolor är en av våra målgrupper i det publika arbetet.
Projektet Nya Lödöse har utöver, undersökt och dokumenterat lämningarna efter den gamla staden, även gjort omfattande insatser av förmedling av resultaten till intresserade, olika organisationer och företag, men även bedrivit riktad verksamhet mot skolor.

Förmedlingen har skett genom olika sociala medier, tidskriftsserien du håller i din hand, seminarier, men även visningar. När skolor har varit på besök har skolorna fått en visning ute på undersökningsytorna, fått sålla i jorden och hjälpa arkeologer att ta tillvara på föremål från sållen, samt samtalat med arkeologer om vad de olika föremålen är för något och hur man kan veta vad det är.

Nya Lödöses omfattande publika arbete, och i synnerhet arbetet för skolorna är särskilt intressant för min forskning, vilket gav mig skäl till att återvända till Nya Lödöse. Denna gång återkom jag för att arbeta inom den publika gruppen med visningar. Jag valde då att kombinera mitt arbete inom projektet med min forskning och valt projektets publika arbete riktad mot skolorna som fallstudier för min kommande avhandling.

Det kommer att bli väldigt roligt, intressant och inspirerande att i försättningen fortsätta följa projektet Nya Lödöse publika arbete. För att inte tala om att fortsätta att följa alla spännande resultat som sprutar upp ur jorden.

Ivonne Dutra Leivas, Arkeolog och doktorand

Publicerat:
16 sep 2016

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Projekt
Visning

Taggar:
Nya Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer