Spel i Nya Lödöse
Spelbrickan hittad i Nya Lödöse. Det var inte ovanligt att man tog glas som gått sönder och slipade om det till spelbrickor. Foto: Markus Andersson

Tärningen är kastad

Olika slags typer av spel i Nya Lödöse.

Tärningsspel blev populärt i Europa under medeltiden, men har funnits långt innan dess. Det är kanske därför inte så konstigt att tärningar och spelpjäser är vanliga som arkeologiska fynd och att vi hittar dem även i Nya Lödöse.

Dobbla, det vill säga spela tärning (eller annat harsardspel), tycks ha varit vanligast i städerna. I Magnus Erikssons stadslag, som var gällande mellan åren 1349-1736, finns ett avsnitt som reglerar spelandet: Dobblarebalken. Förr var lagen gällande i de svenska städer som hade stadsprivilegier. Enligt lagen fick man bland annat inte dobbla med en insats över en mark, med en omyndig person eller med en egendomslös person. Dobbel, där insatsen var över en mark, kunde resultera i böter på tre mark. Det spelade ingen roll om personen vunnit eller förlorat spelet. Spelade man med någon som var omyndig eller egendomslös kunde det resultera i ännu högre böter. Hade man inte råd att betala sina böter blev man istället slagen vid stocken och tredje gången man åkte fast blev man utvisad från staden. Kom personen tillbaka utan fogdens eller rådmännens lov kunde straffet bli en avhuggen hand.

Spelbrickan från Nya Lödöse, troligen gjord av trasigt fönsterglas. Foto: Markus Andersson

Tärning från Nya Lödöse, gjord i horn. Foto: Markus Andersson

Föremålen från Nya Lödöse

I ett av husen som vi undersökte 2015 hittades en tärning gjord i horn. Den ser nästan ut så som vi är vana med att tärningar ser ut idag, förutom att sidan fem och sex är på motsatt sida om varandra. Detta är dock inget anmärkningsvärt, tärningar från medeltiden har sällan två motsatta sidor som tillsammans bildar siffran sju.

I Nya Lödöses tänkeböcker går det att hitta två personer som kallas Anders dobbler och Erik dobblare. Kanske har Anders och Erik fått sina smeknamn för att de spelade mycket och kanske har de också blivit straffade för det? När de nämns i tänkteböckerna står de dock inför rådet av helt andra orsaker. Om tärningen vi hittade förra året har tillhört någon av personerna kommer vi tyvärr aldrig heller veta.

På bilden kan ses hur djurben också har använts

som kastföremål vid spel.

Hämtad från: Medeltidsmuseet, Stockholm.

Förutom tärningen hittades även förra året en spelbricka gjord av glas. Det var inte ovanligt att man tog glas som gått sönder och slipade om det till spelbrickor. Både tärningen och spelbrickan visar att man i Nya Lödöse har spelat spel av olika slag, antagligen både i rent nöje och ibland spel som baserats på insatser. Vidare kan det tänka sig att även annat material, som exempelvis djurben, har använts vid olika typer av spel. Astragaler är ett typiskt exempel på hur man har använt språngben från nöt eller får/get för att "kasta gris".

Karolina Müller, Arkeolog

Publicerat:
2 maj 2016

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Fynd

Taggar:
Fynd
Nya Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer