En kort resmué
De arkeologiska undersökningarna i Nya Lödöse har nu pågått i några år. Här kommer en kort resumé om vad visste vi när vi började undersökningarna och vad vet vi nu.

Vad vi visste då och vad vi vet nu

En kort resumé om vad visste vi när vi började undersökningarna och vad vet vi nu.

I en artikel på vår hemsida med rubriken Nya Lödöse – arkeologi och historia presenterade jag en kort sammanställning av det kända historiska förloppet och några av de frågor som vi som arkeologer ställde innan vi påbörjade undersökningarna 2013. Nu när vi har undersökt betydande delar av stadsbebyggelsen och delar av kyrkan och kyrkogården har flera frågor rätats ut men nya har också tillkommit. Här följer ett axplock!

Då ställde vi frågan om vilka byggnadsmaterial som dominerade i staden – idag vet vi att merparten av virket som använts till grundförstärkningar och byggnader var ek precis som de skriftliga källorna antyder. Stadsborna hade tillåtelse att fritt hämta byggnadsvirke i de av kungamakten kontrollerade kringliggande ekskogarna enligt de bevarade skrivna källorna.

Då ställde vi frågor om vilken byggnadsverksamhet som pågick i Nya Lödöse under 1500-talets början. Då startade Gustav Vasas sin väg mot makten i Sverige, då lanseras första gången planer på en vattenväg från östersjön till västerhavet med Nya Lödöse som slutstation, allt för att stärka rikets möjligheter till utökad handel runt Nordsjön. Gustav Vasa förnyade också privilegierna för Nya Lödöse också det i syfte att stärka staden. Nu vet vi också att utbyggnaden av det stora stockverk som bär upp bebyggelsen i de västra delarna av staden närmast Göta älv påbörjades vid den tiden liksom vallgravskonstruktionen på södra sidan av Säveån.

Då ställde vi frågan om föremålen från Nya Lödöse speglar liknande kontakter med Hansaorganisationen som dokumenterats exempelvis i Ny Varberg och Marstrand. Nu vet vi att kontakterna med de delar av Nordeuropa som dominerades Hansan varit lika omfattande i Nya Lödöse som i de andra städerna.

Utgrävning vid vallgraven 2015. Foto: Markus Andersson

Då ställde vi frågan om bebyggelse på norra och södra sidan av Säveån var samtida eller ej. Idag vet vi att vallgraven på den södra sidan av Säveån byggdes under 1500-talets första hälft men vi vet ännu inte hur gammal bebyggelsen är på sydsidan av ån. Däremot vet vi att bebyggelsen på den norra sidan tillkommit under 1400-talets slut (dendrokronologiskt daterat byggnadsvirke).

Då ställde vi frågor om bebyggelsens omfattning, intensitet och sociala struktur. Vi ville jämföra Nya Lödöse med materialen från Kalmar, Nya Lödöse, Söderköping och Stockholm, städer som på 1490talet omtalade som största städerna i Sverige. Eftersom vårt material är omfattande får vi återkomma i denna fråga när bearbetningen är klar.

Då ställde vi frågan om vilka internationella kontakter vi kan se i fyndmaterialen från i Nya Lödöse och se vilka likheter och olikheter i som finns exempelvis med materialen från Kalmar. Nu vet vi att det både finns likheter och skillnader. Nya Lödöse kontakter tyck ha varit tydligare riktade mot handeln runt Nordsjön medan kontaktvägarna för Kalmar dominerats av handel runt Östersjö. Framför allt avspeglas detta i keramikmaterialen.

Då ställde vi frågor om kyrkans ålder. Nu vet vi att de äldsta delarna av kyrkan grundlades på 1480-talet och den byggdes om på 1580 - talet. Runt kyrkan finns en stor kyrkogård, något som inte uppmärksammats vid tidigare undersökningar på platsen.

I Nya Lödöse finns skärvor från många kärl tillverkade runt om i Europa till exempel dekorerat lergodsfat tillverkat i området runt floden Weser i sydvästra Tyskland (2013:F9649)...

...och stengodskrus tillverkade i Köln (2013:F8135). Foto: Markus Andersson

Då ställde vi frågan om handeln med Reval och Lübeck, Hamburg, England och Dundee och Broubasse i Frankrike, samt Lissabon och delar av Spanien ökade efter 1530-talet då kungamakten och kronan utökade sitt verksamhetsområde. Idag kan vi se att från 1500talets mitt ökar inslagen av långväga kontakter. I keramikmaterialen har vi identifierat skärvor från kärl producerade i exempelvis i t ex Italien, Spanien, Portugal, Frankrike, nordvästra Tyskland/Holland och England.

Då ställde vi frågor om det finns spår av att bebyggelsen flyttats till en säkrare plats intill Älvsborgs fästning så som de skriftliga källorna säger vid 1500 talets mitt. Idag kan vi se spår av ödeläggelse på flera stadsgårdar från 1500 - talets mitt som kan höra samman med detta.

Då noterade vi att den så kallade Älvsborsstaden brändes ner under nordiska sjuårskriget och Nya Lödöse återuppbyggdes och fick nya privilegier 1572. Nu vet vi att det byggs nytt i Nya Lödöse på ett flertal tomter vid denna tid och att stadsgårdarnas disposition delvis justerades

Då ställde vi frågor om var i staden olika hantverkarna bedrev sin verksamhet och varifrån fick de sina råvaror. Det arkeologiska materialet behöver i dagsläget analyseras betydligt grundligare så vi får återkomma i den frågan.

Här finns också skärvor av lergodskärl tillverkat i nordvästra Frankrike (2013:F4462)...

...och ett olivkrus från Spanien(2013:F1480). Foto: Markus Andersson

Då noterade vi att danskarna brände staden och på Älvsborgs fästning vid omfattande strider 1612. Vad hände då i Nya Lödöse och vilka arkeologiska spår finns kvar från den här tiden. Nu vet vi att en förödelse ägt rum men att bebyggelsen repat sig än en gång före den slutliga nedläggningen. En grav med fem krigsskadade individer har också påträffats nära kyrkan. Detta kan vara ett spår av en händelse som omskrivits i dokumenten då stridigheterna pågått inne i kyrkan.

Då noterade vi att stadsjordarna i Nya Lödöse utarrenderades till inflyttade holländska bönder från 1622 och att alla borgare i Nya Lödöse beordrades att flytta in till Göteborg 1624. Nu vet vi att det finns spår av bebyggelse och spår av odling från den yngsta stadstiden och det finns spår från det landeri som etablerades på platsen efter stadstiden. Senare tiders byggnation och den odling som bedrivits på platsen har dock bidragit till att dessa lämningar bitvis skadats och blivit svårtolkade.

Kristina Carlsson, Arkeolog/föremålsspecialist

Publicerat:
15 apr 2016

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Projekt

Taggar:
Lödöse

 

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer