Läder och skor i Nya Lödöse
Vi har tidigare nämnt att vi hittat läderskor i Nya Lödöse. Men vem kan ha tappat skorna och vad är det för skillnad på en skomakare och en skoflickare?

Somliga går med trasiga skor...

Vid undersökningarna av Nya Lödöses vallgrav hittades en hel del läder och mer eller mindre intakta skor.

Under några varma månader förra året (sommaren 2015) undersökte vi en del av Nya Lödöses sydvästra stadsgräns. Det visade sig snabbt att den bestod av en vallgrav med tillhörande palissad och stadsport (här kan ni läsa mer om palissaden och vallgraven). I slutet av undersökningen var det inte svårt att fantisera fram bilder av människor som vistats där 500 år innan oss

Avfallsrester och läder i vallgraven

I den sydvästra delen av staden, närmast utmed Göta älvs något sanka strand och med en trolig landsväg söderut mot Gullberg, var vallgraven 10-12 meter bred och ganska grund. Människorna som bodde i direkt närhet till denna stadsport använde vallgraven till mer än bara ett försvar eller en stadsgräns för skatt och handel. Det förekom troligtvis även beredning och blötläggning/rötning av grenverk för tillverkning av bastrep samt linrötning, vilket vi fann rester efter. Men vallgraven var även något av en soptunna.

Följande scenario är tänkbart: hur skomakarlärlingen, kanske inte mer än 5-6 år gamla, tvingats ut med slaskhinken för att hämta nytt vatten till garvkaret. Skräpet i spannen vräktes säkerligen ut redan utanför portens klaffbro. Efter en tillsägelse från en av stadens tjänare som påpekar att renhållningen skall följas i staden får den lilla pojken snällt lomma iväg till vallgravskanten lite längre österut för att skölja spannen och hämta med sig av det lite mindre grumliga vattnet hem till mästaren.

Läderspill funnet i Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson

I lagren från Nylösetid, närmast brofundamentet utanför porten, hittade vi den största koncentrationen av avfallsrester. Keramik, trädetaljer, huggspån, utkastlager med aska och kol från eldstäder samt en hel del läder. Läder som visade sig vara mer eller mindre hela skor (se En sko söder om Säveån). Skorna hittades ofta en och en, djupt nere i svämlagret mot botten av vallgraven. Först föreställde vi oss att kanske en hantverkare eller barn, som av någon anledning, trampat runt i den sanka vallgraven och blivit av med en sko. Men senare förstod vi att mycket var spillmaterial från något av stadens skrån; skomakarens eller skoflickarens skrån. Kanske har vi material från båda händelserna?

"De schoenmaker" av Abraham Diepraam, ca 1650.
Foto: Public domain, via wikimedia commons.

Skomakare och skoflickare

Skomakarskrået är känt från 1100-talet i Magdeburg, men den tidigaste dokumentationen från Sverige är från Stockholm 1474. Med all säkerhet är skrået bildat tidigare än så i de större städerna. Skomakaregatan i Stockholm omnämns till exempel i ett bytesbrev från 1337. En skomakare under nylösetid tillverkade läderskor från början till slut. Allt började ju med att barka/garva skinn, en specialitet som inte blev ett eget skrå förrän långt senare. Garvningen tog upp till över ett år beroende på vilken mjukhet och vilken päls som användes. Därefter kunde det otroligt noggranna arbetet med tillskärning utföras. Det var med stor precision som mönstren för de olika ovanlädren, sulor, besar (kantremsor) och förstärkningsbitar till hälen skulle skäras ut för att minimera spill. Det spill som dock blev över var så specifikt att vi idag, ibland kan se om det kommer från en yrkesmässig tillskärning.

 

Träsko hittad i Nya Lödöse. Foto: Clara Alfsdotter

En skoflickare hade till uppgift att laga skor. I spillmaterialet från den verkstaden fanns större bitar av uttjänt läder från de skor som kunde lagas. Ovanlädret räddades säkert i de flesta fall medan sula och kantsömmarnas bes kasserades och ersattes med nytt läder.

Det som då inte riktigt stämmer överens med det arkeologiska materialet och hantverkarnas spill är att vi har hittat en hel del ovanläder till både lågskor och stövlar i vallgraven. Vi har gjort en snabb inventering av 24 skor, varav sju troligen är damskor, tre är herrskor, en barnsko och 13 stycken har inte kunnat definieras närmare. Av dessa var fyra stycken av typen Sidsnörsko, tre var Remskor, två stycken var Oxmuleskor och två var de väldigt smala, i hålfoten, Medlitzskor.

Utöver skorna och det övriga spillmaterialet (som kommer genomgå ytterligare analys) hittades även en tumme till en handske, en rem till en knivslida och en väska. Roligt nog så verkar en enklare träsko i detta fall vara det riktiga finfyndet. Om det är en träsko med ovanläder kan det vara Sveriges äldsta (se även vår film om fyndet, direkt från fält 2015). Vi funderar vidare...

Pia Svensson, Arkeolog

Publicerat:
3 feb 2016

Kategorier:
Arkeologi
Fynd

Taggar:
Fynd
Lödöse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer