Glasmaterial i Nya Lödöse
Vi återanknyter till frågeställningarna kring glasmaterialet i Nya Lödöse. På fotot ses (F3340) planglas med målad dekor. Foto: Markus Andersson

Kärlglas och fönster

Glaset från Nya Lödöse ger oss en inblick i nylösebornas fönster och dryckeskärl.

Vi är nu i slutet av rapportfasen för undersökningarna från 2013 och jag tänkte återanknyta till några frågeställningar jag tidigare ställt här på hemsidan kring glasmaterialet (se artiklarna "Glaset i tunnan" och "Glaset från Nya Lödöse").

Dryckesglas

Under förra året hade vi besök av glasexperten George Haggren från Helsingfors universitet. Han har varit till stor hjälp för att kunna identifiera ytterligare kärltyper bland glasskärvorna. Vi har också kunnat studera hur olika kärltyper har används över tid på flera av stadsgårdarna i Nya Lödöse.

Under slutet av 1400-talet och början av 1500-talet produceras olika typer av glasbägare i större skala i nuvarande västra Tyskland och Nederländerna. Det mesta av vårt glasmaterial kommer från dessa områden. Under den äldsta stadstiden har vi olika former av dryckeskärl såsom olika typer av noppbägare, Ribbägare och andra formblåsta bägare.

Noppbägare från Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson

Blå ribbägare från Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson.

Passglas är höga kantiga dryckesglas med tvärgående glastrådar. De är vanliga i vårt material men passglasen hör framförallt till den sena stadstiden efter cirka 1550 och framåt. Vid samma tidsperiod tillkommer även andra typer av glas såsom flaskor och någon enstaka karaff. Även om Nya Lödöse har ett förhållandevis rikt glasmaterial så är glaskärlen generellt få jämfört med keramikkärlen. Mängden glaskärl varierar något mellan de olika stadsgårdarna men generellt finns något eller några enstaka kärl i varje period av Nya Lödöses historia. I en av stadsgårdarna, stadsgård 2, finns avsevärt fler glaskärl. Denna stadsgård skiljer ut sig genom stora avfallslager med mycket föremål överlag, framförallt under den senare delen av stadstiden.

Generellt dominerar ölglasen i glasmaterialet och vindrickandet verkar inte ha varit så vanligt. Jämfört med andra samtida städer avspeglar sig Nya Lödöses västliga kontaktvägar till viss del även i kärlglasmaterialet genom en relativt stor andel västliga kärltyper.

Emaljmålad Humpen som är en typ av ölglas. Hittad i Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson

Glas med fromblåst dekor som dateras till cirka 1600-1650, hittad i Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson.

Fönsterglas

Fönsterglas förekommer i kyrkor och slott i Europa redan under 1100-1200-tal, men det dröjde till 1500-talet innan det började användas i vanliga hus. Före dess kom ljusinsläpp genom luckor. Det kunde förekomma att de var täckta med oljat papper, tunnskrapat skinn eller fosterhinnor, men det är oklart hur vanligt detta var. Det förekom två metoder för blåsning av fönsterglas. Kronglas framställs genom att man blåser en stor skål som fästs på puntelln och slungas ut till en cirkelrund skiva. Dessa glas blir tunnare i kanterna och får ett puntellmärke centralt på skivan. I Nya Lödöse har vi bara hittat ett glas av denna typ. Kronglas var ovanligt i Skandinavien, men vanligare i bland annat England och Frankrike.

Den andra metoden var cylinderblåst glas. Då blåstes en stor cylinder som sedan klipptes upp och plattades ut. Det cylinderblåsta glaset blev jämnare i tjocklek och kunde blåsas tunnare. Rutorna kunde sedan skäras i bitar. Skuret, eller så kallat kröjslat glas, får vassa och lite ojämna kanter. Skärs glaset när det fortfarande är varmt och lite smält blir kanterna tjocka och rundade, som när man exempelvis skär upp cylindern vid tillverkningen av cylinderblåst glas. Den vanligaste formen för rutorna var rombisk, speciellt under 1500-tal. Kvadratiska rutor blir vanligare under 1600-talet. Romben var det mest rationella sättet att ta tillvara allt glas vid tillverkning av de runda kronglasskivorna, men användes också för det cylinderblåsta glaset. Glasrutorna var ofta sammanfogade med bly, så kallad blyspröjs. Kanske berodde den rombiska formen på att blyspröjsen kunde göras starkare i rombform. Rombisk form verkar också vara vanligaste i vårt material, i de fall man kan se någon form.

Vi har även enstaka exempel på blått och rött planglas och även planglas med målad dekor. Dessa är funna i stadsmiljön och inte, som man annars kunde tro, vid kyrkan.

Planglas med dekor. Foto: Markus Andersson.

Det är inte säkert att dessa glas suttit i fönster de skulle också kunna komma från någon typ av skåp eller liknande. På stadsgårdarna i Nya Lödöse hittar vi enstaka fönsterglasskärvor i de äldsta lagren från sent 1400-tal och tidigt 1500-tal. Det är först i lager från andra halvan av 1500-talet som vi hittar några större mängder fönsterglasskärvor. Förmodligen har glasfönster varit ovanliga under den äldsta stadstiden. Men anledningen till att vi inte hittar dem kan också bero på att man tagit tillvara på glaset. Säkerligen har man återanvänt intakta fönster då man bygger om ett hus. Man har antagligen också tagit tillvara glas och spröjs från trasiga fönster för att återanvända. Det är troligen därför vi knappt hittar några rester av blyspröjs.

 

Exempel på färgat planglas. Bilden är tagen i Skottland.

Foto: Andy Sweet. www.stravaiging.com

Glas i de skriftliga källorna

Bland hantverkare som nämns i Nya Lödöses tänkeböcker förekommer det glasmästare. Tänkeböckerna redovisar åren 1586-1621, så åtminstone under denna tid har det funnits en glasmästare i staden. Det är dock inte säkert att personen i fråga blåst glas. Glasblåsare benämns ofta som glasbrännare i samtida källor. En glasmästare kan ha jobbat med att skära till glas och tillverka fönster.

Bland de varor som importerats till Nya Lödöse nämns i tullistor från 1500-talets mitt och framåt bland annat: glas, timeglas, drickeglas, fönsterglas, spetzglass, bägare och flaskor.

Jeanette Gustavsson, arkeolog och föremålsspecialist. 

Publicerat:
2 feb 2016

Kategorier:
Arkeologi
Fynd

Taggar:
Fynd
Fönsterglas
Lödöse

 

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer