Att anlägga en stad handlar inte enbart om att bygga trähus, marken måste också kunna hålla för den tilltänkta bebyggelsen som ska ta sin form.

Att anlägga en stad

När en stad anläggs ska markytorna först förberedas. Förberedningen kan innebära att stabilisera marken med bland annat flis och torvplattor, men syftet kan likaså vara att dränera den fuktiga marken.

Innan Nya Lödöse grundades fanns bara ängar och betesmark på den plats där staden växte fram. Bland det första som skedde när staden skulle anläggas var att man preparerade och förstärkte hela den tilltänkta stadsytan genom att lägga ut en tjock "matta" av grenar, slanor och ris på marken. Detta bildade ett slags stabiliserande underlag till stadsbebyggelsen. Vi brukar kalla underlaget för etableringslager. Materialet till etableringslagret tog man troligtvis framför allt från de träd vars stammar man använde som byggmaterial till själva husen. På och uppblandat med etableringslagret förekommer dessutom rikligt med huggspån (träflisor) som är skräp ifrån hustillverkningen.

Etableringslagret med flis kan ses i bild bortom arkeologen Astrid, som håller på och gräver en vret. Foto: Markus Andersson

Torvplattor

På vissa ställen har man sedan ovanpå etableringslagret med flis, lagt ut små fyrkantiga och jämnstora plattor av grästorv. Grästorven hämtade man från den omgivande ängsmarken. Torvplattorna är ungefär 35-40 cm stora och placerade kant i kant med varandra så att de bildar en sammanhängande rutmönstrad yta. Kanhända har torvplattorna lagts ut för att ytterligare jämna ut och stabilisera marken på platser med dålig hållfasthet, till exempel sanka partier. Det kan tänkas att torvplattorna dessutom har haft en fuktdämpande och torrläggande funktion. När vi gräver i jordlagren kan vi se att marken i delar av staden upprepade gånger har svämmats över av den intilliggande älven och det är sannolikt att torvplattorna kan ha haft som uppgift att förebygga problem med markfukt.

Torvplattor i Nya Lödöse. Foto: Pernilla Morner Åhman


Även i staden Ny Varberg i Halland, som existerande ungefär samtidigt med Nya Lödöse, har arkeologer funnit torvplattor. Vid arkeologiska undersökningar på 1980-talet kunde man konstatera att stadsborna i Ny Varberg uppenbarligen haft stora problem med sank mark. På flera ställen påträffades vid utgrävningarna ytor där man har lagt ut grästorvor av olika karaktär. Dels fanns det rader av snedställda torvor som placerats upp- och nervända på den naturliga bottensanden. Dessa områden låg i anslutning till men utanför stadsbebyggelsen. Dels hittade man områden med torvor som lagts i regelbundna rutmönster liknande de vi har hittat i Nya Lödöse. Dessa områden tycks höra samman med bebyggd mark. Torvorna antogs, på grund av problemen med det uppträngande grundvattnet, ha haft betydelse för dräneringen av marken i området.
Lagren med grästorvor i Nya Lödöse sträcker sig såväl in under hus som utanför, så därför har torvorna antagligen inte lagts dit för att isolera mot kyla. Troligare är att den dränerande och stabiliserande funktionen hos torvorna har varit viktigast. Kanske la man i förebyggande syfte ut torvplattorna på de tomter med sank mark som man därefter avsåg att bebygga.

Pernilla Morner Åhman,  Arkeolog

Publicerat:
16 okt 2015

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Bebyggelse

Taggar:
Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer