Om en torkad gädda och kräsna norrmän

Då och då hittar vi extra spännande information om livet i och omkring Nya Lödöse. Den här gången har vi hittat en hel gädda i ett hus, liksom skriftliga källor som belyser att norrmännen sålde sin andrahandssorterade fisk till Nylöseborna!

Vi undersöker mer och mer av Nya Lödöse och i takt med att de undersökta ytorna blir fler ökar även mängden djurben som grävs upp. Vi har hittat ben från många djurarter, som utgör spår av vad stadens invånare åt för 500 år sedan. Ofta är det ganska enkelt att tala om vilka djur man ätit, men svårare att veta hur maten var tillagad och hur man åt den.

Tuggade fiskben

Ibland dyker det upp glimtar som ger en extra skarp bild av livet i staden. Nära en eldstad hittades ett skelett av en gädda, med sammanhängande ryggrad och kvarsittande rygg- och bukfena. Eftersom benen låg i anatomisk ordning kan man gissa att fisken varit torkad. En färsk fisk skulle man förmodligen inte hitta inne i ett hus. Kort därefter hittades en ryggkota från gädda som tydligt blivit tuggad av människa. Hittills har vi trott att gädda har fiskats i närheten och ätits färsk. Men de nya fynden tyder på att det kanske var minst lika vanligt att gädda köptes torkad. Förmodligen har någon tuggat i sig det sega torkade köttet, för att sedan spotta ut en ryggkota som satt kvar i fisken.

Här är ett foto på ett skelett tillhörande en gädda som vi hittade i anslutning till en eldstad. Stjärtfenan är längst upp i bilden. Troligtvis har denna gädda varit torkad. Foto: Karolina Müller.

Sill var något av en basvara, och saltades ofta in i tunnor. När vi hittar sillben i Nya Lödöse är det oftast i form av tuggade kotor i mänsklig latrin. Man åt alltså sillarna mer eller mindre hela, och tuggade i sig benen. När vi hittar tuggade fiskben kommer man nära 1500-talsmänniskan. Det visar på ett ganska konkret sätt hur man åt fisk i vardagen, om än inte precis hur den smakade.

Pigghajar, rockor och andrahandssotering från Norge till Nya Lödöse

En annan rolig detalj rör fynden av pigghaj. Pigghajar är broskfiskar, vilket betyder att deras skelett består av brosk som inte bevaras arkeologiskt. Det går ändå att hitta spår av pigghajar i materialet i form av förkalkade ryggkotor, tänder och ryggfenstaggarna som gett hajen dess namn. I Nya Lödöse har vi hittat förkalkade kotor, men inga tänder eller taggar.

Det finns en bevarad skriftlig källa som är samtida med Nya Lödöse. Det var Peder Clausson Friis, en norsk präst, som 1599 skrev boken "Om diur, fiske, fugle och traer udi Norrig". I boken beskrev han bland annat alla djur som fanns i Norge, och i samband med detta skrev han också en notis om pigghaj. Vi får veta att pigghajen är mycket begiven på människokött, och att många norrmän därför inte vill äta fisken. Men det omnämns också att många blivit rika på att skeppa torkad pigghaj till "Nylöse uti Sverige". I tullräkenskaperna omnämns att man år 1574 införde 800 wål. pigghaj (håå) i staden. Det går dock inte att utläsa om det rörde sig om torkad eller färsk haj. Eftersom vi inte hittar ryggfenstaggar eller tänder, utan bara ryggkotor, kan vi misstänka att pigghaj förmodligen köptes som torkade filéer, med kvarhängande ryggrad.

Pigghaj.

Illustration: von Wright. Dogfish, "Skandinaviens fiskar". 1834.

Rocka är en annan fisk som vi inte är speciellt vana vid att äta nuförtiden. I Nya Lödöse var det ganska vanlig mat och vi hittar såväl förkalkade kotor och tänder, som hudtänder som är en slags vassa taggar som sitter ute på vingarna. Att vi hittar delar från ryggrad, huvud och hud tyder på att rockorna fiskats i närheten och kommit till staden i färskt, helt skick för att styckas upp och flås på plats. Hudtänderna hittar vi ofta tillsammans med andra fiskben och –fjäll i kontexter som kopplas till hushållsnära avfall. Det betyder att rockorna köpts hela, för att fileas först när de nått köksregionen på stadsgårdarna. I tullförteckningarna över vilka varor som förts in i staden omnämns rockor på två sätt; som rockor eller som torra rockor. Även i tullistorna förekommer dock rockor (som man kan anta var färska) i betydligt större kvantitet än torra rockor.

Emma Maltin

Arkeolog och osteolog

Publicerat:
1 jun 2015

Kategorier:
Analys
Fynd
Osteologi

Taggar:
Fynd
Lödöse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer