Stadsarkeologiskt forum 2014

Den 27-28 november anordnades seminariet Stadsarkeologiskt forum i Uppsala och vi var ganska många från Gamlestadsprojektet som deltog.

Temat för i år var storskaliga stadsundersökningar och dess utmaningar och möjligheter med anledning av de senaste årens stora undersökningar i bland annat Kalmar, Norrköping, Nyköping, Jönköping, Stockholm och förstås då även Gamlestaden.

Bent Syse från Upplandsmuseet inledde seminariet med att diskutera utvecklingen av stadsarkeologi i Sverige under de senaste 40 åren. Mycket har hänt under den tiden både vad gäller arbetsförhållanden och metodik men en hel del problemställningar är fortfarande desamma. Under 80-talet pågick en våg av exploatering i städerna som är jämförbar med den förtätning som vi ser idag. Nu som då ledde det till att det utfördes en hel del stadsarkeologi. Många som var på seminariet inledde sina karriärer under den här perioden och det var intressant att höra dem diskutera vad som hänt under den här tiden.

En stor skillnad är det publika arbetet som har exploderat de senaste 10 åren, inte minst genom sociala medier. Möjligheterna att tillgängliggöra och berätta om den arkeologi vi utför är mycket större idag, numera är det en egen post i kostnadsberäkningen på stora projekt. Det märks inte minst i Nya Lödöseprojektet där vi arbetar väldigt mycket med just förmedlingen.

På temat metodik höll våra projektledare Christina Rosén och Mattias Öbrink ett föredrag om den kontextuella metod som vi använder och vidareutvecklar här på undersökningarna i Gamlestaden. I korthet kan man säga att vi arbetar "händelsebaserat" det vill säga att vi försöker se och dokumentera enskilda händelser eller händelseförlopp i staden. Då det genereras upp till flera meter tjocka kulturlager i städer så kan det vara lite knepigt att urskilja dessa händelser. Att dokumentera stadslämningar är därför oftast mer tids-och kostnadskrävande än att dokumentera förhistoriska lämningar ute på landsbygden vilket leder oss in på en lite mer brännande fråga som också diskuterades. När så många stadsundersökningar utförts de senaste åren så blir det också tydligt att trots att lämningarnas status är ganska likartad så kan förutsättningarna för att bedriva stadsarkeologi skilja sig mycket åt beroende på var i landet man arbetar. Ett bra exempel på det är Jönköping och Kristianstad, två städer som har många gemensamma nämnare och som borde ha goda möjligheter att kunna jämföras arkeologiskt. Men då länsstyrelsen i Jönköping valt att satsa på stadsarkeologi, vilket också har lett till utökad kunskap om stadens historia och människornas levnadsförhållanden, så har länsstyrelsen i Kristianstad valt att göra det motsatta vilket har lett till att inte mycket ny kunskap har genererats där. I förlängningen leder det naturligtvis till att det inte går att diskutera Kristianstad utifrån ett större arkeologiskt perspektiv.

Det till trots så var stämningen ändå positiv inför att de undersökningar som pågått eller pågår kommer generera mycket ny kunskap om våra städers historia och att möjligheten att sprida den kunskapen både till forskarvärlden och allmänheten är väldigt god.

Det var ett väldigt intressant och lärorikt seminarium och vi som hade förmånen att vara där tar med oss våra tankar och erfarenheter in i de fortsatta undersökningarna i Gamlestaden 2015.

Nästa seminarium blir i Örebro 2016.

Metodikfunderingar? Foto: Markus Andersson

 

 

Publicerat:
12 dec 2014

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer