Nya Lödöse efter utflyttningen till Göteborg

Under andra veckan av augusti höll vi på att avsluta årets undersökning av kyrkogården, när det plötsligt dök upp ytterligare ”något gammalt” i närheten av Säveån.

Det var oväntat att det skulle finnas anläggningar just där då området enligt utsago har varit förstört av moderna aktiviteter. Arkeologerna Elisabeth och Maria började undersöka vad som fanns kvar under några metallrör, mellan betongrester i marken och Säveån. Detta samtidigt som Skanska fortsatte sitt byggarbete precis intill. Därefter började vi alla tre snabbt rensa fram de arkeologiska lämningarna. Vi insåg rätt snart att det rörde sig om rum- och golvstrukturer som härstammade från landeritiden.

Fotostat efter teckning av Windy Rosenberg. I fonden landeriet Marieholm, t.h. Lödöse barnhem. Hämtat från Göteborgs Stadsmuseums arkiv.

Landeriernas funktion

Landerier användes till försörjning för Göteborgs borgare, de bestod av stora odlingar och betesmarker. År 1696 karterade lantmätaren Erik Kruus landerierna i Nya Lödöse, som vid den tiden ersatts av staden Göteborg. Ett av landerierna, Marieholm, låg norr om Säveån (Nya Lödöses nordvästra del). I Marieholm hade man ett större hus med mangårdsbyggnad, ekonomibyggnader, stengärdsgårdar, plank runt gården samt trädgårdar. Marieholms landeri revs så sent som 1938, men fortfarande kan vi se resterna från 1700- och 1800-talets aktivitet.

Sommarens landerilämningar

Det översta lagret som vi rensade bort var ett raseringslager bestående av slaggliknande massor samt rester av träplankor som kan ha tillhört innerväggarna. Under raseringslagret såg vi en tydlig indelning av rummen samt ett fint trägolv. Sammanlagt fann vi innerväggar av tegel, stenlagt golv bestående av småsten samt trägolv med plankor. Vi kunde urskilja två rum och vår tolkning är att det rör sig om en källare. I en del av källaren fanns ett rum med tegelvägg och det stenlagda golvet kvar. Golvet visade sig sedan finnas över hela ytan, även under trägolvet. I källaren hittade vi också ett trälock från en tunna som varit blyförseglad, glas- och porslinsskärvor, rödgods samt djurben och annat avfall.

Stenlagt golv och trägolv ser vi på bilden.

Detta är ett kort inlägg om landerierna, men lämningarna efter dem dyker upp ofta när vi rör oss ner mot Nya Lödöse-tid under Gamlestaden. Landerilämningarna är spännande att få ta en del av eftersom det fortfarande finns frågetecken kring deras äldsta skede. Kartmaterialet berättar en del, men de arkeologiska undersökningarna kompletterar helhetsbilden av landeritiden i Gamlestan.

Imelda Bakunic Fridén

Arkeolog

Publicerat:
16 sep 2014

Kategorier:
Arkeologi
Bebyggelse

Taggar:
Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer