Arkeologer använder sällan pensel

Sedan den första slutundersökningen i Gamlestadsprojektet inleddes i februari 2013 så har grävmaskinisten Tobias dagligen varit med arkeologerna ute i fält.

Tidigare har han företrädelsevis arbetat med grävning av dräneringar, parkeringsplatser och kabelgrävningar med mera. Han var dock inte helt obekant med arkeologiska utgrävningar innan han började i Gamlestaden, utan hade deltagit vid några förhistoriska underökningar. "Det är annorlunda, roligt och spännande att gräva maskin på arkeologiska utgrävningar! Man får vara med när allt kommer upp till ytan!", säger Tobias.

Utgrävningen av Nya Lödöse är Tobias första stadsarkeologiska undersökning och visst skiljer det sig mycket från förhistoriska utgrävningar. Inne i städer har det avsatts enormt tjocka kulturlager eftersom att människor har levt så länge och tätt under så lång tid. Flera meter tjocka kulturlager undersöks i Gamlestaden. Det kan jämföras med en utgrävning av en jägar-/samlarboplats där uppehället ofta har varit kortvarigt och säsongsbundet. Därför finns ofta arkeologiska lämningar enbart på en och samma marknivå. Stadsarkeologiska lämningar medför att vi måste gräva på ett annorlunda sätt. Det är inte genomförbart att gräva alla stora jordmassor för hand, därför är arkeologerna beroende av att löpande ha grävmaskinister till hands för att kunna företa stadsarkeologiska utgrävningar.

Arkeologerna i Gamlestan har dagligen hjälp av grävmaskin vid utgrävningarna. 

Nu har Tobias varit med och grävt ut Nya Lödöse under ett och ett halvt år. "Man måste vara intresserad själv för att få förståelse för det arkeologiska arbetssättet. Numera kan jag urskilja kulturlager, fyllningsjord för gravar, vad som ska grävas bort med skopan och på vilken nivå man ska stanna. Jag kan helt enkelt skilja det historiskt intressanta från modernt avsatta lager och nedgrävningar. Man utvecklar en god bedömningsförmåga. Det krävs ett gott samarbete med arkeologerna på marken hela tiden. Från grävmaskinen har man ofta en bättre överblick än när man står framför skopan så vi kommunicerar alltid." säger Tobias.

Vid en utgrävning är det viktigt att gräva fint och tunt. Man måste vara försiktig med skopan och ha bra kontroll, inte bara på maskinen utan också på vad som händer runt omkring. Eftersom Gamlestadsprojektet är så stort är det ofta många människor på ytan, så säkerheten är viktig att alltid ha i åtanke. "...Annars kan någon få skopan i huvudet.", menar Tobias. "I början var det svårt, men nu räcker det med att ha ögonkontakt med kollegorna för att förstå vad den andre har för avsikt. Det är väldigt god sammanhållning i teamet."

"Ett häftigt fynd som jag minns grävde vi fram den näst sista dagen under förra årets säsong. Det började med att en arkeolog avsökte ytan med en metalldetektor som gav utslag. Därefter grävde jag försiktigt med skopan varpå en andra arkeolog grävde de sista centimetrarna ner till fyndet. Först hittade vi en halv trädörr med ett lås av metall. Under dörren gav metalldetektorn fortfarande utslag, så när dörren var färdigundersökt grävde vi oss försiktigt vidare nedåt. Vi hittade en fantastiskt fin dolk!"

Dolken under dörren

Intervju med Tobias Glansberg,

av Clara Alfsdotter
Arkeolog och osteolog

Publicerat:
27 aug 2014

Kategorier:
Projekt

Taggar:
Lödöse

 

14 mar 2018

Analys, Arkeologi, Osteologi

Den osteologiska paradoxen

Osteolog Cathrine Andersson Färnström berättar
Läs mer

7 mar 2018

Arkeologi, Fynd, Föremål, Historia

Våra vanligaste kärlglas och en udda fågel!

Vackra glasbitar ifrån Nya Lödöse funna under 2017 års grävning
Läs mer

28 feb 2018

Arkeologi, Förmedling, Historia, Keramik

En pilgrimsflaska från Siegburg

En pilgrimsflaksa funnen i Nya Lödöse som är tillverkad i Tyskland
Läs mer