Arkeologer använder sällan pensel

Sedan den första slutundersökningen i Gamlestadsprojektet inleddes i februari 2013 så har grävmaskinisten Tobias dagligen varit med arkeologerna ute i fält.

Tidigare har han företrädelsevis arbetat med grävning av dräneringar, parkeringsplatser och kabelgrävningar med mera. Han var dock inte helt obekant med arkeologiska utgrävningar innan han började i Gamlestaden, utan hade deltagit vid några förhistoriska underökningar. "Det är annorlunda, roligt och spännande att gräva maskin på arkeologiska utgrävningar! Man får vara med när allt kommer upp till ytan!", säger Tobias.

Utgrävningen av Nya Lödöse är Tobias första stadsarkeologiska undersökning och visst skiljer det sig mycket från förhistoriska utgrävningar. Inne i städer har det avsatts enormt tjocka kulturlager eftersom att människor har levt så länge och tätt under så lång tid. Flera meter tjocka kulturlager undersöks i Gamlestaden. Det kan jämföras med en utgrävning av en jägar-/samlarboplats där uppehället ofta har varit kortvarigt och säsongsbundet. Därför finns ofta arkeologiska lämningar enbart på en och samma marknivå. Stadsarkeologiska lämningar medför att vi måste gräva på ett annorlunda sätt. Det är inte genomförbart att gräva alla stora jordmassor för hand, därför är arkeologerna beroende av att löpande ha grävmaskinister till hands för att kunna företa stadsarkeologiska utgrävningar.

Arkeologerna i Gamlestan har dagligen hjälp av grävmaskin vid utgrävningarna. 

Nu har Tobias varit med och grävt ut Nya Lödöse under ett och ett halvt år. "Man måste vara intresserad själv för att få förståelse för det arkeologiska arbetssättet. Numera kan jag urskilja kulturlager, fyllningsjord för gravar, vad som ska grävas bort med skopan och på vilken nivå man ska stanna. Jag kan helt enkelt skilja det historiskt intressanta från modernt avsatta lager och nedgrävningar. Man utvecklar en god bedömningsförmåga. Det krävs ett gott samarbete med arkeologerna på marken hela tiden. Från grävmaskinen har man ofta en bättre överblick än när man står framför skopan så vi kommunicerar alltid." säger Tobias.

Vid en utgrävning är det viktigt att gräva fint och tunt. Man måste vara försiktig med skopan och ha bra kontroll, inte bara på maskinen utan också på vad som händer runt omkring. Eftersom Gamlestadsprojektet är så stort är det ofta många människor på ytan, så säkerheten är viktig att alltid ha i åtanke. "...Annars kan någon få skopan i huvudet.", menar Tobias. "I början var det svårt, men nu räcker det med att ha ögonkontakt med kollegorna för att förstå vad den andre har för avsikt. Det är väldigt god sammanhållning i teamet."

"Ett häftigt fynd som jag minns grävde vi fram den näst sista dagen under förra årets säsong. Det började med att en arkeolog avsökte ytan med en metalldetektor som gav utslag. Därefter grävde jag försiktigt med skopan varpå en andra arkeolog grävde de sista centimetrarna ner till fyndet. Först hittade vi en halv trädörr med ett lås av metall. Under dörren gav metalldetektorn fortfarande utslag, så när dörren var färdigundersökt grävde vi oss försiktigt vidare nedåt. Vi hittade en fantastiskt fin dolk!"

Dolken under dörren

Intervju med Tobias Glansberg,

av Clara Alfsdotter
Arkeolog och osteolog

Publicerat:
27 aug 2014

Kategorier:
Projekt

Taggar:
Lödöse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer