Pilgrimsmärken från när och fjärran

Ett 60-tal pilgrimsmärkena har hittats i Sverige, nu ytterligare två i Nya Lödöse.

Märkena köptes på den heliga vallfärdsplats som man tagit sig till som en slags souvenir. Ofta fästes märkena på ett plagg, väska eller vandringsstav. Märkena är i regel några centimeter stora.

Under den gångna veckan gav metalldetektorn utslag i ett litet rum i ett av husen i Nya Lödöse. Två stycken små pilgrimsmärken och flera blyplomber hittades. Pilgrimsmärkena är gjutna, eventuellt tillverkade av brons. Vilken har rummets funktion varit, och hur har märkena hamnat här? En första fundering vi går i är att rummet skulle ha varit något slags skafferi eller annat förvaringsutrymme. Mängder av matavfall såsom djurben hittas i samma träflislager som metallerna. Blyplomber används ofta för att försegla kvalitetsmärka tygbalar. Efter närmare analys av märkningen på plomberna kan vi förhoppningsvis härleda från vilken ort som de kommit till Nya Lödöse. Att rummet ligger i den norra delen av huset torde betyda att det varit svalare här än på den soliga södra sidan, något som innebär att det förmodligen lämpat sig väl som sval förvaring för mat och dylikt.

Blyplomb. Foto: Caj Carlstein

 

 

Förvaringsrummet där metallföremålen hittades.

 

Heliga Birgitta

Ett av pilgrimsmärkena avbildar den Heliga Birgitta som helgonförklarades 1391. På pilgrimsmärkena av henne manifesteras hennes helgonförklaran med en gloria som syns runt huvudet. Under ungefär 100 år tillverkades pilgrimsmärken av den heliga Birgitta för utdelning när en person vallfärdat till klostret i Vadstena, den dåvarande främsta svenska vallfärdsorten. De sista vallfärdsmärkena av Heliga Birgitta tillverkades under tidigt 1500-tal. Ett identiskt märke har tidigare hittats i Säveån och ett annat i Gamla Lödöse.

Wilsnack

Det andra märket är betydligt mer långväga, någon Nylöse-bo har till synes vallfärdat ända till Bad Wilsnack i Tyskland. Orten var under 1400- och tidigt 1500-tal lika populär som Santiago de Compostela. Legenden säger att när byn under en räd brändes ner till grunden år 1383 fann prästen, bland kyrkoruinerna, oskadda men blödande hostior (nattvardsbröd, en symbol för Kristi kropp). Platsen blev därför snabbt betraktad som helig, pilgrimsmärken med bilder av de tre hostiorna började tillverkas på den nya vallfärdsorten.

Helia Birgitta. Foto: Caj Carlstein

 

Pilgrimsmärket från Wilsnack. Foto: Caj Carlstein

Reformationen under 1520-talet, då Sverige övergav katolicismen och dess helgondyrkan för protestantismen, innebar också slutet för vallfärder till speciella heliga platser. 

Vi kan ställa oss frågan om personen som ägt pilgrimsmärkena är en infödd Nylösebo som gett sig ut i Europa, eller är det rent av så att en av de många invandrarna och handelsmännen från övriga Europa som slog sig ned i Nya Lödöse hade med även sådana personliga ägodelar?

Clara Alfsdotter

Osteolog och arkeolog

 

Källor:

http://en.wikipedia.org/wiki/Holy_Blood_of_Wilsnack
www.sanctabirgitta.com

Publicerat:
27 jun 2014

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer