Kvinnoliv i Nya Lödöse del 2

Utöver att vända sig till de historiska källorna, som det går att läsa om i del ett, finns ett annat sätt att komma nära de verkliga kvinnorna: Genom att studera de begravda människorna på kyrkogården.

Det stora skelettmaterialet som analyseras av osteologen Maria Vretemark börjar nu ge de första resultaten. Ett intressant resultat är könsfördelningen bland de begravda, ca 60 % män mot ca 40 % kvinnor. Vi vet inte om detta var den normala fördelningen i staden eller om dominansen för män avspeglar orostider med soldater som dödats i strid. Avlidna sjömän kan vara en annan förklaring. Men hursomhelst verkar det som om kvinnor åtminstone periodvis var i minoritet. 

Foto: Markus Andersson.

Många kvinnor fick begrava sina barn. Barn och ungdomar i staden hade en större dödlighet än på landsbygden vid denna tid. Staden var nog en ganska ohälsosam plats, tätt befolkad, där infektioner och smittor spreds snabbt. Vi har inte hittat några brunnar – förmodligen tog man sitt vatten i Säveån och med tanke på att man även dumpade en del sopor och avfall där, var vattenkvaliteten nog tvivelaktig. Dödligheten för unga vuxna var hög bland både män och kvinnor, men något högre bland kvinnorna. Här ser vi hur riskerna med graviditet och barnafödande sätter spår. Den höga dödligheten bland unga vuxna påverkade också hushållens struktur. Att ha en styvförälder och ett eller flera halvsyskon var ingen ovanlighet.

En av många barngravar. Foto: Markus Andersson.

I tänkeböckerna kan vi se hur utsatta kvinnorna var för våld. Våldtäktsförsök och fullbordade våldtäkter, örfilar och blåtiror är det vi ser mest av. En man hade rätt att med våld tukta sin hustru om det behövdes, men våldet fick inte gå överstyr och en hustru kunde dra sin alltför våldsbenägne make inför rätten. I normalfallet slutade dock sådana mål med någon form av medlingsförsök. Med hushållet som grundbult i samhället var det av yttersta vikt att dess medlemmar kom överens med varandra och att hushållet inte upplöstes. Skilsmässa kunde dock beviljas i vissa fall, där ett äktenskap aldrig fullbordats eller där det var uppenbart att alla medlingsförsök vad meningslösa. Ett fall från tänkeböckerna den 24 april 1592 visar vilken typ av våld kvinnor kunde vara utsatta för:

"Samma dag kom för rätten Jens Svensson och blev anklagad av Ingeborg Torleifs för att han gick med Olof Persson till henne och samme Olof Persson klev över hennes port och så kom de båda till hennes dörr och i detsamma gick dörren upp till den ena sidan och de gick in i stugan. Då gick Jens Svensson till Ingeborg i hennes säng där hon låg naken och begärde sin vilja med henne och erbjöd henne 2 mark penningar. Han fick dock inte sin vilja med henne och slog henne vid ögat ett och annat slag så hon fick blåmärken."

I materialet från kyrkogården ser vi däremot inte våldet mot kvinnor lika tydligt. Ungefär 10 % av den vuxna befolkningen har läkta frakturer. Den vanligaste frakturen finns i underarmsbenen, så kallade parerskador som uppstår när man värjer sig mot ett slag eller ramlar och tar emot sig. De allra flesta frakturskador finns på manliga skelett, vilket pekar mot att de var utsatta för andra slags våld eller olyckor. Våld mot kvinnor var av en typ som inte satte spår i skelettet.

Christina Rosén

Projektledare

Publicerat:
10 apr 2014

Kategorier:
Analys
Osteologi

Taggar:
Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer