Kvinnoliv i Nya Lödöse del 1

Hur kan vi säga något om kvinnors liv förr? Först och främst kan vi konstatera att det fanns fler än ett sätt att vara kvinna i Nya Lödöse. Då som nu varierade människors liv och möjligheter efter deras ställning i samhället.

Då som nu varierade människors liv och möjligheter efter deras ställning i samhället. Ålder, klass, pengar, civilstånd, släktförbindelser; allt påverkade hur du uppfattades i samhället och vilka möjligheter du hade, eller inte hade, att påverka din tillvaro.

Under 1500-talet växte det fram en idealbild som byggde på lutherska tankegångar och spreds i och med reformationen. Med den kom en mycket starkare betoning på kvinnans roll som hustru och mor. Möjligheten att undvika äktenskap och barnafödande genom att söka sig till ett kloster försvann och den enda riktigt accepterade rollen var hustrun.

Hushållet

Hushållet var basen för samhället, inte den enskilda individen (som idag). Idealfallet bestod av man och hustru. Mannen rådde över hustrun och tillsammans rådde de över barn, tjänstefolk och andra som bodde i hushållet. Dessa "andra" kunde vara alla möjliga – ogifta släktingar, fosterbarn och inhysesfolk av diverse slag. I praktiken kunde hushåll se mycket olika ut. Några ogifta män som bodde tillsammans, ensamma änkor med sina barn, ett par äldre kvinnor som delade hushåll. I vissa fall kunde hushållen mer likna ett slags kollektiv än en kärnfamilj.

Över hushållen rådde den världsliga makten, ytterst i form av kungen, och den andliga i form av präster och biskopar. Samhället var strikt hierarkiskt och patriarkaliskt. På alla nivåer rådde män över kvinnor. I botten fanns de som inte passade in i modellen – de som stod utanför. Vi återkommer till dem. Den enda officiellt erkända kärleken var den mellan en man och en kvinna och den skulle endast praktiseras inom ramen för äktenskapet. Kärlek mellan kvinnor eller mellan män var välkänd, men officiellt förbjuden eller nedtystad. I källorna finner vi ibland människor som inte gifte sig därför att de inte kunde känna kärlek och lust till någon av det motsatta könet. Kanske återfinner vi några av dessa människor i de hushåll som inte hade kärnfamiljen som bas?

Det verkliga livets kvinnor

Idealbilder och ideologier påverkade naturligtvis människorna i staden, men vi kan inte förvänta oss att de levde sina liv helt i enlighet med det officiellt förväntade. Hur ska vi då komma åt det verkliga livets kvinnor? Ett ställe där de framträder tydligt är i tänkeböckerna, protokollen från rådshusrättens sammanträden. Här ser vi att kvinnor trots formell underordning handlar helt självständigt. De talar i egen sak, de hävdar sin rätt till jordegendomar, de tvistar om varor och pengar och de försvarar sin heder och ära. Så här kan det se ut:

Den 10 februari 1590 "Kom hustru Karin Anders Guldsmeds fram med sina vittnen och svor på boken att dem uti sannhet veterligt är, efter ord och besked, som de visste och "förfaret" hade, att den jord som Olof Larsson bor uppå, är hennes rätta fädernesjord, och kommer henne och hennes syster till och ingen annan"

Karin var alltså gift med Anders Guldsmed, vilken förmodligen gjorde henne till en resursstark person i staden. Hon hade egen egendom och hon svär, med egna vittnen, på sin rätt till den. En annan kvinna med egna resurser var Marit Andersdotter. Hennes fall visar oss att det rådde en stark hederskultur i staden, liksom överallt i dåtidens samhälle.

Den 17 december 1590 kommer hon till rätten och anklagar Jakob Nilsson för att han hade sagt att han hade "lägrat" henne. Han säger sig ha besökt Olof Anderssons hus 3 gånger i hans och hans hustrus frånvaro och "haft sin vilja" med hans syster, vilket Marit kraftigt förnekar. Jacob tar till vittne pigan Kerstin som vid samma tid tjänade hos Olof, och hon säger att hon släppt in Jacob. Hon tillfrågas om hon sett någon "oära" med Marit Andersdotter i så måtto att Jakob skulle lägrat henne, som han hävdar. Hon svarar att hon om Marit inte vet annat än "ära och gott, varken på det ena eller andra sättet". Några veckor senare infinner sig Marit Andersdotter med sina "lagkvinnor" för att svära sig fri från anklagelserna. Jakob Nilsson erkänner att han ljugit. Marit frikänns inför sittande rätt från alla anklagelser. Jakob bötfälls.

Marit Andersdotter bodde hos sin bror. Hon omtalas varken som hustru eller änka och var förmodligen ogift. Det var viktigt för henne att försvara sin heder och inte kunna anklagas för att haft en sexuell relation utan att vara gift. Hon samlar några kvinnor som kan gå i god för hennes trovärdighet och tillbakavisar kraftfullt Jacobs anklagelser. Och hon får rätt. I och med att hon frikänns är hennes heder återupprättad. Vad Jacob hade för anledning att ljuga om förbindelsen vet vi inte.

Några av dagens kvinnor i Nya Lödöse. Foto: Markus Andersson

Christina Rosén

Projektledare

Publicerat:
27 mar 2014

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer