Arkeologi i Nya Lödöse – första säsongen

Det började under viss stress. Ett par dagar före jul 2012 fick vi veta att vi hade fått uppdraget att genomföra den stora undersökningen i Gamlestaden.

Det hade inte gjorts någon större undersökning där sedan 1960-talet och den vi skulle göra nu var mångdubbelt större. Ansvaret var tungt och nu var det dessutom bråttom. Arbetet skulle börja i februari. Vi hade en budget och en undersökningsplan. Nu skulle vi anställa arkeologer, organisera grävlag, ordna med byssjor, arbetsplatser, utrustning, varma kläder och en hel massa annat. Två gigantiska tält skulle komma på plats, grävmaskiner bokas och så behövde vi en plan för att hantera frost och tjäle. Låt mig sammanfatta det så här: det blev inte mycket till jullov.

I fjärran syns det stora tältet som var behjälpligt när vi grävde ut delar av kyrkogården under de kalla vintermånderna. I förgrunden syns Säveån. Foto: Markus Andersson.

Vi skulle också lära känna varandra. Några av oss var gamla bekanta och hade jobbat mycket tillsammans, andra var helt nya för varandra. Folk kom med olika förutsättningar, erfarenheter och förväntningar. Och alla skulle tillsammans tackla en av de kallaste och mest djupfrysta grävstarterna någonsin utan att bli ovänner. En engelskspråkig kollegas utrop Damn you, tjäle!! blev den första tidens stridsrop i kampen mot vädret. Det gick framåt med myrsteg i början, tina upp en yta, gräva, tina upp en yta till... Men sommaren kom, och värmen. Grävandet tog fart, nya ytor öppnades och vi var tacksamma över glasspinnar i frysen.

Att vattensålla jorden efter fynd under de heta sommarmånaderna var en eftertraktad arbetsuppgift.

Många har vi varit. Personalförteckningen omfattar ett femtiotal personer. Arkeologer, konservatorer, osteologer, arkeobotaniker, fyndspecialister, historiker, pedagoger och grävmaskinister har alla bidragit med sina specialkunskaper. Praktikanter från Göteborgs universitet och från USA deltog, fick fälterfarenhet och bidrog med sina kunskaper. Och så en projektledare och en fältarbetsledare som höll i alla trådar, från att hantera en mångmiljonbudget till att se till att kaffe aldrig saknades i byssjorna (där misslyckades vi någon gång, det medges).

Alla har sina egna speciella minnen av säsongen (mina är i huvudsak en oändlig mängd möten och excelark). Några minns nog (tyvärr) mest ett evigt datorstrul där "uppdatering" snabbt blev ett fult ord. Andra frös i tälten, några slavade med att gräva ut gravar i rekordhastighet medan andra sorterade oändliga mängder krukskärvor och djurben. Somliga halkade runt med gasmask i djupa gropar med förorenad jord, andra rensade minutiöst fram brända trägolv från stadsbornas hus. Och några hade den otacksamma uppgiften att under tidspress och i hällregn gräva fram de sista husen i november. Förhoppningsvis har alla trots allt fått med sig minnet av en grävplats med "extra allt", i positiv bemärkelse.

Många gånger under året som gått har jag fått frågan: Vad har varit det mest intressanta med grävningen? Vad är det finaste ni har hittat? Sådana frågor går egentligen inte att svara på därför att det mest intressanta nästan alltid är sammanhanget mellan de olika delarna av en grävning, hur vi sätter samman olika resultat och får en ny, spännande bild av platsen och tiden vi undersöker. Men om jag måste svara på sådana frågor kring Nya Lödöse så blir svaret: att det är så fantastiskt välbevarat! Det har funnits en uppfattning av staden som en i och för sig intressant, men väldigt söndergrävd plats. Man har trott att de stora industribyggnaderna från 1800- och 1900-talen skulle ha förstört de äldre lämningarna och att det inte skulle finnas så mycket kvar att undersöka. Redan de små förundersökningarna som gjordes i början av 2000-talet visade att det fanns förvånansvärt mycket kvar och den stora slutundersökningen 2013 bekräftade detta.

Några saker kan lyftas lite extra, som gravarna på kyrkogården, där ett förmodat femtiotal individer blev närmare 500. Vid tidigare undersökningar hade det inte varit möjligt att gräva till de djup som behövdes för att komma åt alla gravar. Att det fanns så många kvar gick gradvis upp för oss när det liksom aldrig tog slut. Det kom fram fler och fler och fler begravda Nya Lödösebor ju mer vi grävde! För arkeologerna på kyrkogården var det en kamp mot tiden att hinna gräva ut alla gravar och supereffektiva löpande band-system för att gräva och dokumentera utvecklades. På så sätt kunde vi ta vara på alla individer och har fått en fantastisk möjlighet att berätta om Nya Lödöseborna själva samtidigt som vi grävt ut deras livsmiljö i staden. Vi prövade också en metod som innebar att vi tog prover i magtrakten på de avlidna för att försöka få information om vad de ätit strax före dödsögonblicket. Det gav oss många spännande inblickar i1500-talets sätt att använda örtmedicin.

 

Dokumentationen av gravarna på kyrkogården blev snabbt effektiv.

Ett annat viktigt resultat var att vi nu kan börja diskutera hur stadsplanen i Nya Lödöse såg ut. Vi har visserligen bara grävt ut en mindre del av stadsbebyggelsen, men vi kan redan se att en del gamla uppfattningar om hur staden såg ut måste revideras. Från delar av ytan har vi så detaljerade resultat att vi kan rekonstruera olika stadsgårdar och faktiskt "se" hur stadsborna har rört sig i staden och i sina hus. Vi har undersökt byggnaderna, gårdsplanerna och deras användningsområden, vi har hittat matrester i form av djurben och spår av vegetabilier, vi har hittat de trasiga grytorna från matlagningen och de fina faten som också gick sönder ibland. Vi har funnit spår av kläder och smycken som tillsammans med skeletten ger ledtrådar till hur stadsborna såg ut. Vi har undersökt en smedja, resterna av ett bryggeri, spåren av timmermannens arbete. Och mycket mera.

Tappert arbete under mörka höstmånader. 

Grävningen slutade som den började i snö och kyla. Luciadagen 2013 firade vi av de sista tappra (och frusna) arkeologerna med kaffe och lussekatter och sen var det dags att lämna ytan. För en lätt sliten projektledare innebar det äntligen tid att tänka, att se till att alla analyser och resultat sätts samman och in i sitt vetenskapliga sammanhang och att Nya Lödöse går från att vara en vit fläck på den stadsarkeologiska kartan till att bli en plats med viktiga arkeologiska resultat som hjälper andra forskare att förstå de olika städerna i Göta älvdalen och vidare ut i Skandinavien och världen.

Christina Rosén

Projektledare

Publicerat:
7 feb 2014

Kategorier:
Arkeologi
Projekt

Taggar:
Lödöse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer