En dolk i Nya Lödöse

Accessoarer för fåfänga borgare.

Det är nästan mer regel än undantag att de fina fynden brukar dyka upp den sista dagen av fältarbetet och så var också fallet i Gamlestaden. Överlag har vi sett att bevaringsförhållandena för metall inte varit så gynnsamma och vi har också saknat större metallföremål i fyndmaterialet. Det kan bero på att man plockat med sig mer värdefulla föremål vid flytt eller utrymning av staden. Bland det sista som vi undersökte i år var en tomt söder om den gata som gick i öst-västlig riktning mot kyrkan. Här fanns det stora lager med gödsel och halm som antyder att det har legat ett fähus på platsen. De här lagren har bevarat organiskt material som trä och läder väldigt bra. Bland träföremålen så dök det även, till min stora glädje, upp en intakt dolk. Njur- eller testikeldolk som den också kallas var en vanlig dolktyp under 13–1500-talen och det är inte helt ovanligt att man hittar dem i arkeologiska sammanhang. Det är dock ovanligare att hitta en som är så fint bevarad som vårt exemplar.

I bilden, tillverkad mellan år 1412-1416, syns i förgrunden två män med testikeldolkar.

Bild: Från tideboken "Les Très Riches Heures du Duc de Berry", tillverkad av bröderna Limbourg för hertigen Jean de Berry.

Dolken är ett stridsvapen och Gamlestadsdolken är eneggad i likhet med de flesta andra exemplar från Skandinavien. Namnet njur-eller testikeldolk har den fått i senare tid efter den karakteristiska, utväxtliknande nedre delen av fästet. Vår dolk har precis börjat att konserveras men vi tror att fästet är tillverkat av masurbjörk. Testikeldolken var ett militärt vapen från början. Den har under tid förekommit i både högre och lägre samhällsklasser vilket både samtida motiv från bildkonsten och arkeologiska fynd har visat. Det har också föreslagits att dess popularitet går att knyta till den växande borgarklassen med köpmän och hantverkare i städerna vilket stämmer väldigt bra med Nya Lödöse. Troligen så kom den att blir en accessoar snarare än ett regelrätt vapen.

Kalkmålning från Sankt Peders Kirke i Naestved föreställande Valdemar Atterdag med en testikeldolk i bältet.

Bild: Målningen är från cirka år 1375.

Ingen testikeldolk har hittats tidigare i Gamlestaden men vid utgrävningarna 1915-1918 fann man två dolkar av annan typ som daterades till 1500-talet. Årets dolk hör troligen till den tidigaste fasen av Nya Lödöses historia och tolkas som att vara från 1400-talets andra hälft. Hur den har hamnat i botten av ett lager med dynga kommer vi aldrig att få veta men säkerligen så var det nog någon som saknade sin dolk.

 

Dolken från Nya Lödöse.

 

Veronica Forsblom Ljungdahl

Arkeolog

Publicerat:
16 dec 2013

Kategorier:
Fynd
Konservering

Taggar:
Fynd
Lödöse

 

8 jun 2017

Arkeologi, Bebyggelse, Fynd, Föremål

Stadsgården i VA-schaktet

Nu under våren 2017 har vi undersökt en yta utmed Slakthusgatans södra sida. Orsaken var att nya VA-rör skulle läggas här. Efter att Nya Lödöse övergavs var ytan först odlingsmark, sedan låg Slakthusgatan här i 100 år. Detta gör att mycket få ingrepp gjorts här de senaste 390 åren och att stadslämningarna är ovanligt välbevarade. VA-schaktet undersöks i tre etapper.
Läs mer

28 feb 2017

Historia

Förhandstitt på utställningen Göteborgs födelse

Projektet Nya Lödöse fick en exklusiv förhandstitt på Göteborgs stadsmuseums nya basutställning om Nya Lödöse och Göteborgs födelse, här skvallrar vi lite om dess storslagenhet...
Läs mer

20 feb 2017

Bebyggelse, Kyrka och kyrkogård

Nya Lödöse kyrka byggs om

Olika delar av kyrkan och kyrkogården har undersökts i omgångar och även i år (2017) kommer en del att grävas. Samtidigt pågår arbetet med att analysera det som redan har undersökts, så att vi så småningom kan presentera en helhetsbild över kyrkoområdet i staden. De olika notiser som finns i arkiven är en viktig del av detta arbete.
Läs mer