Tullräkenskaper och djurben

Nya Lödöse var en handelsstad där många varor passerade på väg till den slutgiltiga köparen.

Allt stannade inte i staden, men mycket måste ha gjort det. Från vissa år finns tullräkenskaper bevarade, och i dessa kan man läsa om vilka varor som fördes in och ut ur staden. Fort blir det uppenbart hur mycket det är som inte är synligt i det arkeologiska materialet. Var är till exempel spåren av bäverskinnen, honungen, sidensnörena och vetekringlorna?

För oss som arbetar med djurben finns det mycket spännande information i tullistorna. Det finns uppgifter om matvaror såväl som andra animaliska produkter, till exempel hudar och skinn från olika djur. Mycket av det vi redan nu kunnat se i benmaterialet bekräftas ytterligare, exempelvis att man ätit mycket torsk, kummel och långa. När vi vattensållat jorden har vi hittat små hudtänder från rockor. I förteckningarna kan man läsa att rockor tagits in i ganska stor mängd till staden. Något annat som skeppats in i stora kvantiteter är sill i alla möjliga former. Det rör sig bl. a. om saltad, torkad och rökt sill. Trots att sill bör ha varit vardagsmat för stadsborna så har vi hittat få sillben under utgrävningen. Sannolikt åt man sillen med benen kvar, för i lager med mänsklig latrin har vi hittat sillben som tydligt har blivit tuggade. Kanske förklarar det varför så få ben bevarats för arkeologerna att gräva fram.

Bevarade fiskkotor ger oss nya ledtrådar om Nya Lödöses handel och invånare.

Att döma av de mängder fisk som forslats in i staden, så måste fiskrätter av olika slag ha varit vanlig mat för invånarna. Som en notis kan nämnas att det år 1574 togs in 48 000 st hornfiskar (horngäddor) till staden. Självklart handlade man med andra matvaror än fisk. I Nya Lödöse har man kunnat handla allt från mjöl, bröd och pepparkakor till ost, fläsk, frukt, ingefära och fikon. För den hugade fanns även kanel, kandisocker, spanskt vin och lybskt fatöl, för att bara nämna några av de varor som finns upptagna i listorna.

För osteologerna är det också intressant att läsa om handeln med hudar och skinn. Nya Lödöse har under andra hälften av 1500-talet exporterat skinn från bland annat älg, varg, mård, utter, ekorre och lo. Hittills har vi under utgrävningarna inte hittat ben från några av de här arterna. Kanske beror det på att skinnen kom till staden helt färdigberedda, och därmed utan några vidhängande ben. Det kan också vara så att hudarna skeppades vidare direkt, eller att vi under årets utgrävning helt enkelt inte grävt ut avfallet från något garveri.

Under Nya Lödöse-tid bedrevs en utbredd handel med oxar. Oxarna föddes upp på landsbygden, bland annat i det inre av Västergötland, för att därefter drivas till städerna för att slaktas och exporteras. Nya Lödöse var en viktig utskeppningshamn, och tullistorna avslöjar att man exporterat både kött och skinnvaror. Oxhudar har sålts i såväl torkat som saltat skick. När vi nu över vintern ska analysera allt det insamlade djurbensmaterialet har vi stora förhoppningar om att kunna se spår av den hantering av oxar som vi vet har skett i staden.

Kranium från nötboskap. Foto: Markus Andersson

Historisk arkeologi är som mest spännande när vi kan kombinera olika källor, här det uppgrävda djurbensmaterialet med tullräkenskaper. Redan nu vågar vi lova att vinterns analys- och rapportarbete kommer att resultera i mycket ny intressant kunskap om staden och dess invånare!

Emma Maltin

Arkeoosteolog

Publicerat:
4 dec 2013

Kategorier:
Analys
Arkeologi
Fynd
Osteologi

Taggar:
Fynd
Lödöse

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer