Göta älvs strandkant

Där du idag kan kliva på spårvagn fyra eller nio löpte under Nya Lödöses tid en arm av Göta älv.

I söder mynnade älven ut i Säveån, vilken än idag flyter genom Gamlestaden. När arkeologen Sixten Strömbom under 1900-talets början genomförde de första arkeologiska undersökningarna av Nya Lödöse fann han längs med den gamla älvstrandens kant ett omfattande stockverk . Grova stockar av furu, ek och gran hade använts som byggnadsmaterial, somliga av dessa var knuttimrade. Konstruktionerna utgjordes av stora kistformationer som var lagda tätt intill varandra.

Bilden är tagen under 1900-talets början, när Sixten Strömbom undersökte strandområdet.

Foto: Göteborgs Stadsmuseums arkiv

Årets undersökningar och byggnationsdetaljer

Under höstens utgrävningar av Nya Lödöse har delar av samma konstruktioner undersökts närmare. Stockverkets primära funktioner var troligen att fungera som utbyggnad och stabilisering av strandkanten. Möjligen kan de knuttimrade kistorna också ha fungerat som husgrunder. Timmerkistorna underlagrades av vertikalt stående pålar i det område som under Lödöse-tid har sluttat ner mot Göta älv. Att marken i Nya Lödöse var sank och instabil är sedan tidigare känt från historiska källor. Pålarna hade fästs i horisontellt liggande stockar genom vilka tydliga, fyrkantiga, hål för pålarna finns synliga. Pålbygget tycks vara den äldsta konstruktionen i sammanhanget, eventuellt kan detta från början ha fungerat som bryggfundament, för att sedan ha lämnat plats åt de knuttimrade kistorna.

Såväl halterna av giftigt avfall i marken samt arbetet för en säker arbetsmijlö har förändrats väsentligt under det senaste seklet. Thomas och Andreas undersöker den gamla strandkanten iförda gasmasker.

Foto: Markus Andersson

De fynd som har gjorts består till största del av keramik och djurben. Att stockkonstruktionen har varit i bruk under en längre tid i Nya Lödöses historia avslöjas genom detaljer som iakttogs under utgrävningarna. Fyllningen i stockkistorna har primärt utgjorts av träflis och stenpackningar. Vissa lager av konstruktionen visar tydliga spår av att träet har brunnit, varefter nya stockar samt nytt, obränt, fyllnadsmaterial har påförts. Byggnadsdetaljerna låter oss också följa älvens uppgrundning under Lödöse-tid genom att stockkonstruktionen under ombyggnationerna har flyttats längre och längre västerut mot älven. Tidvis tycks stockarna ha haft direktkontakt med vattnet.

Vissa av timmerstockarna är märkta. Ett exempel är stocken i vilket ett stort kryss är inristat (se bildgalleri nedan). Exakt vilken funktion märkningen har fyllt vet vi inte idag, kanske är det timmermannen som har lämnat sin signatur, eller visar det på varifrån timret kommer?

Till öster om kistformationerna fann arkeologerna Andreas och Thomas ett intakt gödsellager. En teori är att det helt enkelt rör sig om att platsen har fungerat som ett "skithus". Det skulle även kunna röra sig om att man har hållit djur på platsen.

Fortsättning följer

Den information som har samlats in från hamnområdet kommer under vintern att analyseras vidare. Bland annat så väntar vi med spänning på att få stockarna daterade genom dendrokronologi, samt att få genomgånget makroanalyser från gödsellagret. Genom makroprovsvaren kommer vi förhoppningsvis att kunna berätta huruvida gödseln kommer från människa eller djur, samt vad vederbörande har ätit.

Insamling av stockar för dendrokronologisk datering.

Foto: Markus Andersson

Clara Alfsdotter och Andreas Skredsvik

Arkeoosteolog och arkeolog

Publicerat:
14 nov 2013

Kategorier:
Bebyggelse
Projekt

Taggar:
Lödöse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer