Hur såg det ut inne i husen?

Något som den arkeologiska undersökningen inte kan ge så många svar på är hur det såg ut inne i husen vi gräver ut.

Möbler och annan inredning är för länge sedan borta och har inte gett några tydliga spår i marken. Enstaka detaljer, som järnbeslag, låsbrickor och en och annan spik eller nit är det enda som återstår.

Ett källmaterial som däremot ger goda inblickar i de olika hemmen är bouppteckningar, arvsskiften och inventarieförteckningar av olika slag. En bouppteckning är en värdering av boet och det innebär att endast sådana föremål som hade ett ekonomiskt värde förtecknas. De ger alltså inte en komplett bild av det som förekom i ett hushåll – de helt värdelösa tingen saknas. Det kan också ha funnits saker i boet som den avlidna givit bort strax före sin död och som därmed också saknas. Med detta i minnet kan vi med bouppteckningarnas hjälp ändå göra oss en bild av ett 1500–1600-talshem.

I de flesta fall är bouppteckningarna uppställda efter material – ädelmetaller, textilier, järnföremål, träföremål och så vidare. Men ibland är inventarierna förtecknade rum för rum. Det är särskilt intressant, eftersom vi då får en möjlighet att rekonstruera inredningen i de olika rummen och en uppfattning både om vilka rum som fanns och hur de användes.

Det finns inga bouppteckningar bevarade från Nya Lödöse. Däremot finns det sådana från andra städer i regionen och i de gamla danska landskapen. De äldsta kommer från Malmö och 1500-talets mitt. Från Kungälv finns några från slutet av Nya Lödösetid, 1600-talets andra årtionde och framåt. Även Laholm har några tidiga bouppteckningar bevarade.

Om vi ska möblera ett tänkt hem i Nya Lödöse utifrån bouppteckningarnas uppgifter skulle det kunna bli ungefär så här: Vi börjar i stugan, som är det huvudsakliga bostadsrummet. Här finner vi bänkar runt väggarna och ett bord att äta och umgås vid. I ett hörn står en säng och bredvid den en vagga. Några av bänkarna är slagbänkar med uppfällbar sits som blev sovplatser nattetid och kistebänkar som användes till förvaring. I ett hörn hänger ett mindre skåp, ett vråskåp. Kanske hade man också plats till ett matskåp och ytterligare något skåp eller ett par kistor till förvaring. På bordet kunde det stå en eller ett par ljusstakar i tenn eller mässing och ett brädspel att roa sig med.

Vi skulle antagligen slås av färgprakten inne i stugan. På bänkarna låg bänkdynor i många färger, någon kanske till och med var flamskvävd med bilder av bibliska berättelser. Väggarna kunde också vara klädda med färgrika textilier som både stoppade en del av draget och var en vacker dekoration. Sängen var bäddad med dynor, kuddar och täcken, vävda och broderade. Linnelakan för den som hade råd, eller enklare blaggarnslakan. Runt sängen hängde kappor och omhängen, sparlakan. Överhuvudtaget var textilierna värdefulla på ett sätt vi knappast kan föreställa oss idag, när vi är vana vid att slita och slänga både klädesplagg och inredningstextilier och köpa nytt för en billig penning. Men alla som provat att själva karda, spinna, färga och sedan väva eller sticka av garnet eller att odla och bereda lin vet vilket enorm  arbete som ligger bakom även de enklaste textilier. Bildvävda eller broderade textilier innebär ytterligare både en stor arbetsinsats och ett specialkunnande.

Golv

Invid stugan finner vi ett eller ett par mindre rum, kammare eller härbärgen. Dessa kunde användas som förvaringsrum men här kunde också finnas extra sovplatser. Här fanns flera kistor och skåp och här kunde man också förvara till exempel textilredskap eller fiskeredskap när de inte användes. En del hus kan också ha haft en övervåning, ett loft, som verkar ha använts till förvaring. En bouppteckning från Malmö 1558 sammanfattar kort: "och mycket annat skrammel och trävaror på loftet som inte kan skrivas". Mot gatan kunde det finnas en förstuga – i tänkeböckerna talas det om sådana, till exempel 1588 när unge Reinholt Fritz tillsammans med Håkan Jensen och Olof källarsven i onda avsikter försökte ta sig in till Ingeborg Mauritzdotter genom att kliva över hennes "port och tak" och slå på hennes förstugudörr.

Särskilda kök nämns vid ett par tillfällen, annars kan vi tänka oss att man lagade en del mat i stugan. Om stadsgårdarna i Nya Lödöse hade separata kök eller ej är vi inte helt klara över ännu. För den som bodde i staden fanns också möjlighet att köpa färdiglagad mat eller "äta ute", precis som idag.

Bouppteckningarna berättar också om det som förvarades i skåp och kistor. Utöver en hel del textilier (både färdiga föremål, tyger och garn) fanns här tennföremål – kannor, tallrikar och småfat – och ibland några silverskedar. Däremot nämns praktiskt taget inga keramikföremål i bouppteckningarna. Det är värt att notera med tanke på all den keramik vi hittar vi utgrävningar i städer. Det är egentligen bara kärl med lock av tenn som nämns – metallvärdet gjorde att kärlet togs med. I matskåp och kistor förvarades den hållbara maten. Här finner vi saltade fläsksidor, bröd, ister, smör, "bergenfisk", torsk, malt, humle, salt och andra kryddor, däribland spiskummin (!). Ett "fat med kål" väcker funderingar om det handlade om surkål.

Vid utgrävningen i Nya Lödöse finner vi en eller flera eldstäder i varje stadsgård i form av kraftiga spisgrunder i sten. Bouppteckningarna berättar också om andra värmekällor, till exempel i Kungälv 1621 där det talas om " gården med järnkakelugn uti stugan, hörnskåp, säng och hyllor". Det något förbryllande beteckningen "järnkakelugn" ska vi nog tolka som en biläggarugn av järn, en mindre järnugn som delade skorsten med den stora öppna spisen och som kan ha eldats från den. Sådana började användas under Nya Lödösetid och gjorde det möjligt att värma upp flera rum. De bidrog till att bostadshusen i städerna med tiden blev alltmer indelade i separata rum med särskilda funktioner till skillnad från "stugan" där man både sov, åt, arbetade, umgicks och kanske lagade mat. Men då är vi inne i en annan tid och ett annat sätt att tänka kring hem, boende och privatliv än vad man hade i Nya Lödöse.

Christina Rosén

Projektledare, Nya Lödöse

Publicerat:
29 aug 2013

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Bebyggelse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer