Öl i Nya Lödöse

Öldrickandet tillhör våra äldsta bordstraditioner och före etablerandet av de stora bryggerierna på 1700- och 1800-talet bryggdes nästan allt öl i liten skala av hushållen själva.

På stadsgårdarna i Nya Lödöse hittar vi regelbundet rester efter hushållens bryggning i form av de avsilade resterna av humle och pors. Nyligen påträffades också stora mängder pors i resterna av ett nedbrunnet hus – som alltså verkar ha använts som just brygghus. Den äldre ölkulturen förefaller ha haft en betydligt större variation och mångfald än den likriktning som följde på bryggerinäringens inträde då all öl började humlas och jäsas med kontrollerade jästkulturer. Just porsen är ett exempel på en sådan äldre ölkrydda, och i dagens Västsverige förefaller porsölet ha varit särskilt omtyckt. På ostkusten var det vanligare att med att ölet kryddades med humle och pors i kombinationer. Det har tidigare framförts idéer om att pors skulle ha varit en enklare ölkrydda än humle men det mesta pekar på att det inte var ett uttryck för nöd eller enkelhet utan en ölkultur som följde invånarnas smakpreferenser.

En parallell till brygghuset i Nya Lödöse finns i Halmstad. Här undersöktes hösten 2011 ett tvärsnitt genom en medeltida stadstomt i centrala staden. Tomten sträckte sig från en nord-sydlig huvudgata ned mot Nissan i öster. På tomten fanns spår av ölbryggning under hela den tidsperiod undersökningen omfattade, från 1300-talets början till 1500-talets slut. Mest markanta var tre olika generationer av brygghus som under 1300-talet och 1400-talets första halva fanns intill Nissans strandkant. Även här dominerade pors över humle som smaktillsats.

Pors från Nya Lödöse.

Ännu ett exempel på den västsvenska smaken för porsöl finner vi bland fynden från gården Aplared på landsbygden strax utanför Borås, som undersöktes 2003. Även här fann vi spår av pors i avfallet och det kommer även här sannolikt ifrån ölbryggningen. En intressant detalj i sammanhanget är att enligt den äldsta kartan över Aplared, från 1648, fanns här en humlegård med 200 humlestänger. Trots detta kryddade man sitt eget öl med pors. Humlen användes förmodligen till skatteinbetalning eller försäljning.

Jens Heimdahl, Christina Rosén och Mattias Öbrink

Publicerat:
6 aug 2013

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer