En cliffhanger från fält!

Undersökningsytan där kyrkan och kyrkogården grävs ut bjuder på oväntade moment och ett stort material.

I början av februari gick sex tappra arkeologer ut på den undersökningsyta som kallas 3:4, Nya Lödöse kyrka, för att utreda kyrkans utbredning och avgränsningen för kyrkogården mot den medeltida Gamlestadsvägen som låg direkt väst om denna. Det historiska materialet var relativt stort och vi var väldigt nyfikna på hur väl dokumentationen från undersökningarna 1915 – 1918 (Strömbom -24) och 1965 (Önstad -65, Huggert & Lewin -69) års utgrävningar skulle stämma överens med vad vi skulle finna. Högt räknat, beräknade vi under förplaneringen att vi skulle hitta cirka 50 begravda individer som lämnats kvar efter föregående utgrävningar.

För oss är kyrkobyggnaden i sig även väldigt spännande! Det visade sig snart att vi på vår undersökningsyta hade kyrkans sydvästra hörn och att vi där hade ytor både närmast inne i och utanför kyrkorummet. Nu kom funderingarna i fält igång! Vilka spår av föregående utgrävningar kan vi konstatera? Hur ser kyrkans grundkonstruktion ut? Finns det några personer kvar, begravda med gravgåvor eller kista och kan vi i så fall se någon eventuell statusskillnad hos dessa individer?

Till vår hjälp i detta arbete har vi en grävmaskinist och några killar från Skanska, som hjälper oss med teknik och logistik i form av värmeslingor mot tjälen – arkeologens stora fiende – vattenpumpar, borttransporterande och sortering av jordmassor. Rent vetenskapligt är det viktigt att ha en specialist på människoben, en osteolog, kopplad till undersökningar av kyrkogårdar. Vi har förmånen att arbeta med Maria Vretemark från Västergötlands Museum i Skara, som även står för grunddokumentationen av individerna. Det kan röra sig om att fastställa kön, ålder, sjukdomar, eventuella spår av fysiska trauman som frakturer, näringsbrist med mera.

Efter att Maria (osteologen) fastställt grundfakta kommer lödöseborna köras "hem" igen för att förvaras i Göteborgs Stadsmuseum och tjänstgöra som referensmaterial för framtida forskning. En större population från svenska 1500-talskyrkor är väldigt sällsynt, så dessa individer kommer ge många svar på forskarnas frågor.

Arbetet med kartor och historiska texter ger oss väldigt bra grundmaterial men även här kan det allt som oftast ge fler frågor än svar. Spekulationernas kamp kom snabbt igång. Mer om detta arbete kommer i nästa rapport från fält.

Arbete på kyrkogården.

Pia Svensson

Arkeolog

 

Publicerat:
16 jul 2013

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Projekt

 

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer

27 sep 2017

Analys, Arkeologi, Projekt

Arkeobotanikerna

Vad är det som Maria Paring, Jens Heimdahl och Jonas Bergman letar efter i sina luppar?
Läs mer

6 sep 2017

Arkeologi, Förmedling, Projekt

Den publika gruppen

Vad gör den publika gruppen och vem delar ansvaret att förmedla till allmänheten?
Läs mer