Att flytta till stan – hur befolkades Nya Lödöse?

I utkanten av dagens Falkenberg ligger resterna av staden Nya Falkenberg, ungefär jämnårig med Nya Lödöse. Nya Falkenberg omtalades som öde år 1552 och är idag tämligen bortglömd. Från staden har vi en inblick av hur det kunde ha gått till att flytta in till en nygrundad stad.

I december år 1474 skedde en uppgörelse på tinget, i staden Nya Falkenberg. Uppgörelsen var mellan borgaren Helli Torstensson och storgodsägaren (tillika länsmannen på Varberg) Åke Axelsson Thott. Helli Torstensson hade tidigare bott på Åke Axelssons gård, i Lindhult, Stafsinge socken, strax utanför Falkenberg. Av att döma var Helli Torstensson landbo under Åke Axelsson. Att vara landbo innebar att man brukade en gård som ägdes av kronan, en adelsfamilj eller kyrkan. För rätten att bruka gården betalade landbon en avgift i form av jordbruksprodukter eller i reda pengar.

Helli Torstensson hade sedan lämnat livet som landbo och blivit borgare. Han hade skaffat sig en tomt i Nya Falkenberg. Ärendet på tinget behandlade det faktum att han hade flyttat husen (stuga, förstuga, bakhärbärge, lada och fähus) från Lindhult och in till sin tomt i staden, utan herr Åkes godkännande. Inte oväntat utföll uppgörelsen till Åke Axelssons fördel; han fick såväl Helli Torstenssons tomt som en lycka denne tagit upp utanför staden. Händelsen berättar en rad olika saker för oss – om förhållandet mellan jordägare och landbo, om vilka byggnader som kunde förekomma på en halländsk gård under sent 1400-tal och hur de kunde var byggda, eftersom de tydligen gick bra att flytta. Händelsen berättar också om hur det kunde gå till att flytta till en stad...

Nya Lödöse

Nya Lödöse grundades år 1473 genom att biskopen i Skara tillsammans med några adelsmän stakade ut staden, eller snarare övervakade den utstakning som gjordes av speciellt kunniga. Vi kan se att man redan från början verkar ha lagt ut en grundläggande struktur med gator och tomter, som i sina huvuddrag ligger fast ända in i vår egen tid. Planläggningen har skett "uppifrån" enligt principer som vi kan se också i andra samtida städer. Det fanns en klar uppfattning om hur en stad skulle se ut och vilka element den skulle innehålla. Hur dessa olika element (gator, torg, tomter, kyrka, rådhus, hamn) såg ut just i Nya Lödöse kommer vi att kunna berätta mer om när grävningen är avslutad. Redan nu kan vi säga att variationen (på detaljnivå) mellan tomterna är ganska stor.

Bilden visar undersökningen av ett av de första husen som byggdes i Nya Lödöse.

Den övergripande planeringen gällde huvudstrukturer och de platser och funktioner i staden som det fanns anledning för tidens makthavare att kontrollera. Den gällde inte detaljutformningen av tomter, gränder, kålgårdar och byggnader. Här ser vi att man byggde i olika tekniker (korsvirke och skiftesverk, till exempel), att man använt olika slags keramik i olika delar av staden, att man utformat tomten på olika sätt. Somliga byggde hus i långa längor, andra verkar ha byggt flera mindre hus, ibland med stenlagda passager emellan. Och en del tomter stod tomma i väntan på att någon skulle bebygga dem. Dessa kan ha använts till odling, som avskrädesplatser eller något annat som vi idag inte vet så mycket om – forskningen tenderar att lägga fokus på det som är tydligt och synligt medan det som inte syns så bra kommer i skymundan. Inom projektet hoppas vi dock kunna få lite större kunskap också om de obebyggda ytorna.

Varifrån kom man?

Människor flyttade in till staden från olika håll och av olika anledningar. Somliga kan, likt Helli Torstensson  i Nya Falkenberg, ha kommit från den omgivande landsbygden, kanske från de närliggande byarna Kviberg och Härlanda, som fick delar av sin mark utlagda till den nya stadens försörjning. Andra flyttade hit från (Gamla) Lödöse eller andra städer i området och andra kom från platser utanför det dåtida Sverige. Man verkar ha tagit med sig allt möjligt hit, från grytor och krukor till hela hus. Dåtidens hus var byggda i tekniker som gjorde det lätt att plocka ned och flytta dem och man kunde skaffa sig närmast prefabricerade hus i "byggsatser". Snickare i vissa regioner, till exempel Ale härad i Göta Älvdalen, var specialiserade på detta.

De olika sätten att bygga och bo avspeglar förmodligen stadsbornas skiftande bakgrund och kulturella tillhörighet. En intressant fråga är om variationerna är större under stadens äldsta tid (under inflyttningsperioden), eller om det är något vi kan följa genom hela stadstiden. Det kommer vi förhoppningsvis att veta mer om när grävningen är avslutad.

Christina Rosén

Projektledare Nya Lödöse

Publicerat:
11 jul 2013

Publicerat av:
Imelda Bakunic Fridén, Arkeolog

Kategorier:
Arkeologi
Bebyggelse

 

1 nov 2017

Förmedling, Projekt

Formgiven av

Lisa Larsson och Lena Troedson
Läs mer

18 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Bakom Staden Nya Lödöse

Vilka är det som arbetar bakom logotypen Staden Nya Lödöse?
Läs mer

4 okt 2017

Arkeologi, Projekt

Projektledning

Vilka leder projektet Staden Nya Lödöse?
Läs mer